|
Nu i augusti fick jag en inbjudan att delta i Alla byars kulturfest som ordnades i och kring Vörå. Vi var några författare som fick berätta om våra böcker och författarskap. Stort tack till Tuckor byagård som ordnade med kaffeservering, trevlig livemusik och utrymme för intressanta presentationer!
På bilden: Sabine Mickelsson, Anna Rex, Lenita Gullberg, Harald Palmborg och Mayvor Palmborg. Elinore Axelsson, 36 år gammal. Skåning från början men bor i Karlskrona sedan 12 år. Mamma till två vilda pojkar. Lärare på dagen, författare på natten (kvällen). Böcker har alltid funnits nära mig. Mitt föräldrahem var fullt av höga hyllor med böcker och även i mitt och mina systrars rum fanns det hyllor fulla av böcker. Varje kväll satt min mamma vid köksbordet och läste. Vi gick ofta till byns eget lilla bibliotek där bibliotekarierna hjälpte oss att hitta passande böcker och tidningar. Jag hade svårt att lära mig att läsa, men mina föräldrar och systrar läste ofta för mig och bjöd in mig i böckernas magiska värld. Så fort jag äntligen knäckte läskoden (sittande bakom soffan i smyg med en ny pysselbok) så blev jag fast i böckernas magiska värld. I skolan plöjde jag genom alla böckerna i rasande takt, så min fröken beställde in nya. På biblioteket var jag stamkund, och varje sommar läste jag ut flera omgångar med ”sommarböcker” och fick glad i hågen redovisa lästa böcker för bibliotekarierna och få priset; en alldeles egen bok att ta med hem. Min ena syster brukade skapa egna böcker, som handlade om mig. Hon ritade och skrev historier om saker jag hittade på, och jag älskade dessa böcker. Själv skrev jag bara i skolan. Vi hade ofta temaarbeten, och jag älskade att skriva faktatexter om kungar, forskare och liknande. Även om vi bara skulle göra små arbeten kunde mina lärare förvänta sig långa berättelser om vetenskapsmännens liv, gärna deras kärleksliv, och så vidare. Men, så kom livet emellan. Tiden fanns inte längre riktigt där. Annat lockade istället. Intresset för att läsa fanns dock alltid kvar. Många var de gånger då skoldagen varit tuff på grund av mobbing och utfrysning och jag kom hem och landade med en bok, eller satte mig på byns bibliotek och läste. Det var en sådan befrielse att kunna glömma min egen tuffa dag och få fly in i fantasin. Åren gick och gick. Plötsligt var jag mitt uppe i livet med jobb och familj. Två barn som tog den mesta tiden och energin. Att läsa för dem är alltid prio, men min egen läsning prioriterade jag bort. Böckernas värld försvann allt längre bort från mig. Så en natt, satt jag uppe med yngste sonen, min lille Speedy. Han härjade runt och lekte och jag satt där utmattad av sömnbristen och betraktade honom. Och plötsligt får jag bara se som en inre film en hel historia som börjar att spela upp sig för mig. Natten efter fortsätter den här historien, och det jag inte visste där och då, var att det här sedan blev min debutbok. Från en nattlig idé vaknade min fantasi till liv igen, och plötsligt är jag den som har makten över orden. Jag är plötsligt på andra sidan. Jag är en författare. Jag har möjlighet att skapa berättelser som människor kan sjunka in i, som kan göra att de glömmer vardagen för en stund. Och det är något jag verkligen värnar om. Samtidigt har det för mig, när livet stormat de senaste åren, blivit min egen tillflykt. Att få skapa egna parallella världar. Skapa vänner och fiender i karaktärerna. Få fly den jobbiga verkligheten och försvinna in i något annat. Det har varit både en slags terapi och en verklighetsflykt, men den har också skapat förutsättningar för att göra min egen verklighet till något annat. Jag har blivit insläppt i bokvärlden. Jag rör mig i sammanhang jag aldrig trott. Jag har varit på Bokmässan i Göteborg och pratat på scenen, jag har fått föreläsa om mitt författarskap, och bäst av allt; jag har fått så många nya bekantskaper i form av andra författare och alla läsare som hör av sig. Plötsligt lever jag i en dröm jag inte visste att jag hade, och fantasin blomstrar. Jag har så många berättelser som vill ut, och jag hoppas att du vill ta del av dem genom att läsa eller lyssna på mina historier. Hitta Elinore! Instagram: instagram.com/elinore.axelsson.forfattare Författarlivet är inte så glamoröst som många verkar tro. Det är inte bara bokmässor, författarsamtal, intervjuer och signeringar. Det är heller inte härliga miljöer, där jag sitter på något mysigt kafé eller vid en strand och sprutar ur mig ord. (Okej, visst, allt det här är en del av författarlivet ... men det är inte så författarvardagen ser ut i stort.)
Om någon följde mig med en kamera under en vanlig arbetsvecka skulle resultatet bli betydligt mindre romantiskt. Det skulle mest bestå av att jag stirrade på en skärm. Sedan att jag stirrade lite till. Kanske att jag skrev om ett stycke för fjärde gången ... För sanningen är att väldigt mycket av författarlivet består av redigering. Ibland blir jag så trött på min egen text att jag nästan inte står ut med att se den längre. Jag känner till varje formulering, varje scen och varje ordval så väl att jag inte längre kan avgöra om något av det fungerar. Lägg till sådant som mejl, administration och den eviga kampen med momsdeklarationer, så börjar verkligheten likna något helt annat än den bild många har av yrket. Ändå skulle jag inte byta det mot något annat ... |
BloggHär postar jag bl.a. kalenderhändelser, nyheter, skrivtips och annat smått och gott. ARKIV
September 2026
KATEGORIER
Alla
|
RSS-flöde