Det är märkligt hur snabbt tiden går. För några dagar sedan var det januari, sedan sommarsemester ... och nu är vi plötsligt här: december, jul och nyår.

2025 har varit ett år av:

• nya bokavtal och böcker (några novellavtal, ett bokavtal och tre boksläpp – om man räknar med kommande släppet av Guldormens gåta),
• nya manus (två avslutade böcker och flera påbörjade idéer),
• nya möten (tack till alla som kommit på föreläsningar, marknader, mässor och releasefester),
• nya möjligheter (flera samarbeten och 27 uppdrag som lektör, redaktör och korrekturläsare),
• nya lärdomar (bl.a. antagen till en högskolekurs i språkriktighet).

Jag har skrivit både i med- och motvind, haft stunder av flyt och dagar när jag ifrågasatt allt. Som vanligt då, med andra ord. Nu ser jag fram emot ett 2026 där jag får fortsätta att växa och utvecklas som författare. Och jag hoppas du vill följa med på resan.

​Jag önskar dig en god fortsättning, så ses vi ett nytt år!

Det blev en fin dag på Kvinnornas julmarknad, som nästa år firar 100 år – grattis i förskott! Tack till alla som dök upp (bland annat min Skrivguiderna-kollega Sandra), köpte böcker och/eller berättade hur omtyckt en gammal bok var därhemma. Älskar att få ta del av era anekdoter! Tack också till finaste Lena Lindgård, som jag delade bord med. Vi har redan planerat att vara "bordskompisar" även under nästa års marknad. ❤️

Med det här inlägget passar jag också på att önska en fin julhelg. Oavsett om du firar eller ej, hoppas jag att du får tid att göra sådant du mår bra av. Vi ses på andra sidan långhelgen!

Här har vi då omslaget till Guldormens gåta, Portvärlden bok 2. Visst är det väl fint? Boken har release ännu i december och riktar sig till barn 9–12 år.
​
En spännande uppföljare som får läsaren att stiga in i en värld full av magi, nordiska monster och myter. En bok där sidorna vänder sig själva! 
​– @kulmedbok
​​

Jag har läst och lyssnat på många feelgoodböcker, skrivna av både kvinnor och män. Det sägs ibland att feelgood främst är en genre av och för kvinnor. Min bok "Kraschkurs" har undertiteln ”En autistisk feelgood”. Jag har alltså försökt hitta min nisch inom genren som man.

​Jag har funderat på vilka kända manliga feelgoodförfattare som finns och hur de eventuellt skiljer sig från de kvinnliga. Chat GPT nämner Nick Hornby, David Nicholls, Greame Simsion, Jonas Jonasson och Mikael Berglund. Jag har läst eller lyssnat på böcker av samtliga förutom Nicholls. Huvudpersonerna i de här böckerna är oftast män. Enligt Chat GPT finns det ofta en äventyrskoppling och humor hos de manliga författarna inom genren, och de fokuserar ofta mindre på mysiga, trygga miljöer och romantik jämfört med de kvinnliga.

Jag har lyssnat på Mikael Bergstrands fem böcker om Göran och Yogi, som inleddes med "Delhis vackraste händer". Göran är en något uttråkad medelålders man som beslutar sig för att besöka Indien. Där lär han känna Yogi, en ständig optimist och möjlighetsletare. Tillsammans ger de sig ut på diverse äventyr, till exempel en tigerjakt. När Yogi besöker Sverige ger han oförglömliga, skrattväckande perspektiv på den svenska kulturen. Manlig vänskap står i fokus, men även romantik.

Min favoritfeelgoodbok är "Projekt Rosie" av Greame Simsion. Jag skrattar med huvudpersonen Don och berörs av hans kamp för att fungera socialt. Han är troligtvis autistisk. Jag gillar att en annorlunda person får spela huvudrollen och att hans många styrkor lyfts fram. Min "Kraschkurs" skildrar en autistisk man som är mer begränsad av sina personlighetsdrag och känner sig som en katt i en värld av hundar. Ett annat exempel på annorlunda karaktärer och personliga eller kulturella krockar är Fredrik Backmans "En man som heter Ove", som ibland kallas en feelgoodroman. Kanske är det här greppet något vanligare bland manliga författare inom genren?

Jonas Jonassons "Hundraåringen" har beskrivits som en skröna – en underhållande, fantasifull och rolig berättelse. Huvudpersonen hamnar mitt i några historiska begivenheters centrum. Här är äventyrsprägeln tydlig.

Nick Hornbys "Om en pojke" upplever jag som rolig, trots att den innehåller svåra teman. Wikipedia beskriver Hornbys böcker som ”Lad lit”, en manlig motsvarighet till ”Chick lit”. Lad lit handlar ofta om vuxna killar som försöker undvika ansvar och förpliktelser, men som kastas in i situationer där de behöver förhålla sig till sådana frågor. Exempelvis förpliktande parrelationer eller att ta hand om barn. Min debutroman "Relatörerna" innehåller också en sådan tematik.

En annan populär svensk bok är Mikael Jisanders "Benny älskar baklava". Jag ser drag av Lad lit i den. Det är en rolig, ändå bitvis dramatisk, berättelse om en tystlåten man vars inrutade liv utmanas när en syrisk kvinna flyttar in i grannhuset. Både invandrartemat och frågor om liv och död påminner delvis om ”En man som heter Ove”. Båda böckerna står i feelgoodhyllan i mitt lokala bibliotek. Jag tycker mig se ett mönster med att manliga författares böcker kan betraktas som feelgood även om de innehåller mer dramatik än en del av de som är skrivna av kvinnor.

Jag frågade Chat GPT om P. G. Wodehouse räknas som feelgood. Han skrev humoristiska böcker under 1900-talet. De utspelar sig ofta i lantliga miljöer. Trots komiska komplikationer löser sig det mesta i slutändan. Chat GPT beskriver Wodehouse som en av föregångarna för dagens feelgoodgenre. Själv har jag hämtat viss inspiration från hans situationskomik, så jag kan intyga att han influerat minst en man inom genren.

De skillnader Chat GPT och jag lyckats hitta måste nog betraktas som generella tendenser och det finns många undantag. Flera manliga feelgoodböcker jag läst innehåller till exempel en del romantik, och några av de kvinnliga författarna tar upp tuffa teman innan det blir ett lyckligt eller hoppfullt slut.

Jag har märkt att jag uppskattar feelgoodböcker skrivna av mitt eget kön minst lika mycket som de som är författade av kvinnor. Baserat på kommenterar på Storytel ser det ut att vara liknande för många andra läsare; att båda de två traditionella könen främst söker igenkännande och huvudpersoner man kan identifiera sig med i feelgoodböcker. Ändå har många kvinnor skrivit kommentarer om både "Kraschkurs" och böcker av de mer kända männen som nämns ovan. Av kommentarerna att döma verkar antalet män som läser och lyssnar på kvinnliga feelgoodförfattare vara mer begränsat. Oavsett får man väl se det som berikande att olika typer av människor, bland annat av olika kön, skriver hoppfulla berättelser och bidrar till ett bredare utbud för olika smaker och behov.

​
Hitta Hans-Christian!
Instagram >> https://www.instagram.com/hanschristianhoie
Facebook >> https://www.facebook.com/hans.c.hoie
Författarcentrum Öst >> https://forfattarformedling.se/forfattare/hans-christian-hoie
Hemsida >> https://hanschristianhoie.se