Landet bortom snö och sorg
Utdrag ur Landet bortom snö och sorg, som du hittar i novellantologin Jul igen (Nohiding Förlag, 2021)
Snön virvlar in längs bakgården, pressar mot de stenklädda gårdsbyggnaderna och sticker i kinderna. Jag fångar yxan i
ett bättre grepp, klyver det sista vedträet och staplar det tillsammans med de andra intill gödselhögen.
En fönsterlucka smäller i vinden och gyllengult ljus väller fram. Jag vänder ansiktet mot värmen, drar in doften av färdigstekt
gås. Knaprigt skinn. Flott som rinner längs fingrarna. Fast vad vet jag. Jag har aldrig smakat så dyrt kött, bara sett andra
vräka i sig.
Det varma ljuset försvinner när en mörk silhuett pressar överkroppen genom fönstret.
”Är du inte klar snart, flicksnärta?” Mannen blänger på mig mellan snöflingorna. ”Jag borde ha vetat bättre än att anställa
en tjuv. Du har väl bara latat dig, kan jag tro?”
Min blick vandrar ofrivilligt till stumpen, allt som är kvar av höger arm, straffet för mina brott. Beviset som för evigt förföljer mig och gör det svårt att hitta jobb. Men jag sväljer knuten som värker i halsen, resterna av min stolthet, och säger:
”Jag är klar.”
Gillade du vad du läste?
