Det blir flera boksläppp kommande månader, massor med härlig sommarläsning!
Jag listar köpställen här. Obs! Karneval utkommer som e-bok, men vill du beställa en papperskopia kan du göra det direkt av mig. Ha en riktigt skön valborg och första maj!
2 Comments
Angelica Andersson bor i Skåne med sin sambo och håller för närvarande på att utbilda sig till redovisningsekonom. När hon inte skriver på sin fantasyroman för unga vuxna, Demonernas son, läser hon och spelar alldeles för mycket Animal crossing. Författardrömmen har alltid funnits där och nu jobbar Angelica för fullt på att äntligen uppfylla den. “Vad skriver du på då? Jaså, fantasy…” Den meningen har jag, och säkert andra som skriver fantasy, fått höra både en och två gånger. Det verkar som att allt som inte är nästa stora litterära mästerverk inte är värt att skriva i vissa människors ögon. Att det inte är riktig litteratur, att det är löjligt och lite fult. Men måste man skriva för att bli nästa Augustprisvinnare? Kan man inte bara få skriva för att underhålla? Jo, självklart. Faktum är att det är just det jag drömmer om. Skriva böcker som underhåller. Som får folk att skratta, som griper fatt i dem och inte släpper taget förrän sista sidan är läst. Böcker där man bara måste läsa ett kapitel till. Med karaktärer att bry sig om och en berättelse som ger läsaren en liten flykt från verkligheten. Spänning och kärlek och allt sådant jag själv älskar att läsa om. I den bubblan jag rör mig i, framför allt på nätet, finns det massor av stöttande och härliga människor som inte alls har den här inställningen. Jag läser hela tiden om inspirerande författare som skriver i alla möjliga genrer, där man hyllar istället för att se ner på. Så i mitt naiva sinne trodde jag att detta tankesätt var på väg att dö ut. Men ändå, när jag berättar om mitt manus i verkligheten, så möts jag ibland av en rynkad näsa och ett “jaså, fantasy…”. Det kan vara så enkelt att känna sig nedslagen, att ge upp. Jag har själv tänkt tanken att det kanske är någonting annat jag “borde” skriva. Men nej! Jag tror att för att lyckas som författare, vad det än må innebära för dig, så måste du skriva det du älskar. Det kommer märkas i texten när den väl når läsarna, det är jag övertygad om. Säkerligen är detta fenomen inte bara någonting vi som skriver fantasy får höra. Författare i alla andra fantastiska genrer har säkert också fått frågan om man inte ska skriva någonting lite mer seriöst. Eller kanske en snörpning på munnen när man berättar om sina böcker. Om det så är feelgood, skräck eller bilderböcker. Och den här inställningen är så himla tråkig! För vad vore vi utan underhållning? Kan vi inte lära oss minst lika mycket om oss själva och om världen omkring oss med genrelitteratur som någonting annat? Så skriv på. Skriv om det som får ditt hjärta att slå extra hårt. För jag lovar att även om det finns de som vill trycka ner det, så finns det så många fler som faktiskt vill läsa det du har att säga. Som vill bli underhållna av din värld, dina karaktärer och dina ord. Jag kan i alla fall inte tänka mig ett bättre betyg än en läsare som stannar uppe halva natten med just min bok. Den drömbilden håller jag inom mig när jag fortsätter jobba på mitt manus. Framtiden får utvisa om den en dag blir sann. Jag hoppas den blir det för dig. Hitta Angelica! Hemsida > https://angelicaanderssons.wordpress.com Instagram > https://instagram.com/angelicaandersson_skriver Här skulle det vara tyst, skrev jag kring påsk. Men så blev det inte. För jag fick ännu ett glädjebesked på mejlen, att min novell Skymningsoffer blivit antagen för publicering i antologin Mordiska väsen av Darkness Publishing. Extra glad blev jag, eftersom förlaget meddelat att detta blir deras sista novellsamling. Tänk att jag får vara med där! Förlaget passade också på att intervjua mig i samband med releasenyheten: 1. Vilket nordiskt väsen skulle du vilja vara, om du får välja? 2. Vilket nordiskt väsen skulle du troligtvis bli om något gick fel i förvandlingsprocessen? 3. Varför ville du medverka i Mordiska väsen? 4. Vilket är ditt bästa skrivtips? 5. Är du debutant eller kan vi läsa mer av dig? Berätta gärna bokens/böckernas titlar. 1. Jag hade gärna varit en huldra, eftersom jag trivs med att ha skogen nära och gillar djur, vilda som tama. 2. Ett troll! (Kanske blev det rätt, trots allt? För huldran är ju en sensuell varelse, och undertecknad tassar oftast omkring i myskläder och trassligt hår.) 3. Jag ville utmana mig själv och testa en fantasygenre jag inte är så bevandrad i. Det var en jättefin process, och jag hoppas att jag kan ge läsaren en spännande lässtund. 4. Svår fråga, eftersom alla har lite olika skrivprocess. Ska jag välja en sak, så får det bli att våga skriva kravlöst. Annars blir det lätt prestationsångest, känslan av att man måste producera något ”bra”, helst nu meddetsamma. Strunta i det. Det är okej att ordbajsa när man tar sig an ett nytt projekt, ett första utkast är ett första utkast. Redigera kan man göra senare. Börja smått och kravfritt, hitta en rutin som fungerar för dig, pröva sätta nåbara skrivmål … och ge aldrig upp. 5. Jag medverkar med sju noveller i sex antologier, vissa utkommer först senare i år (Sommarmystik, Det var inte jag, Jul igen, Traditioner, Sommarväsen, Karneval). Är otroligt tacksam över alla publiceringar, att jag får dela sidutrymme med så många duktiga författare. Nu är det dock längre projekt som gäller framöver, förutsatt att det inte dyker upp en riktigt fin novellidé. Nyfiken på Mordiska väsen, en bok proppfull av mörka berättelser om nordiska vösen? Boken utkommer 31.5 och du hittar den där böcker finns. Jag är Linda Andersson, en snart 40-årig Eslövsbo som sa upp mig från en trygg anställning för att satsa helhjärtat på skrivandet. Något jag drömt om sedan barnsben, att bli författare. Jag har nämligen alltid älskat att läsa och kallar mig själv för bokmal – nu mer än någonsin när böcker upptar i stort sett varenda vaken timme av mitt liv. Skriver jag inte så läser eller lyssnar jag på en bok. Min man och son suckar förmodligen i smyg åt min besatthet, och skrattar säkert när jag skriker av fasa om någon bok faller ur bokhyllan. Hur som helst har denna besatthet lett till snart sex romaner (varav två är utgivna), två publicerade noveller, samt den nystartade podden Fantastiska berättelser som jag har tillsammans med Malin V. Olsson. En podd vi startat för att lyfta svensk fantastik, vilket också är vad jag skriver. Fantastik för unga vuxna. Jag har funderat över varför författarskapet så länge varit en dröm, för visst var det bara en av flera barndomsdrömmar, det måste jag erkänna. Frisör, sångerska och skådespelerska stod också högt på listan. Jag läste till och med två år på frisörprogrammet innan jag insåg att det inte passade mig. Efter det har vägen varit krokig, några månader på lärarutbildningen, en termin på universitetet där jag läste genuspsykologi och därefter 3,5 års högskolestudier för att bli personalvetare. Efter alla dessa år av pluggande hoppade jag runt mellan olika administrativa jobb i Eslövs kommun, tills jag hamnade på en skolexpeditionen. Det jobb jag slutligen kom att säga upp mig från efter en föräldraledighet som dragit ut på tiden. Jag var trött och stressad och insåg att det var en stress som byggts upp under flera år i ett yrke där ’många bollar i luften’ krävdes. Det är nu drygt fyra år sedan. Men vad var det då som gjorde att författardrömmen levde vidare? Förutom min stora kärlek till läsande har jag alltid älskat att skriva. Dagbok skrev jag länge, där fick jag utrymme för alla de känslor jag annars inte kunde sätta ord på. För det är nog just det som är kärnan, att jag är ganska dålig på att prata. Och med dålig menar jag långsam och ibland också osäker. Uppvuxen bland jämnåriga som både var rappa och orädda försvann jag många gånger. Jag hittade sällan rätt ord, lyckades aldrig hävda mig i diskussioner och var aldrig sådär avslappnat rolig som många kunde vara. När jag väl fick ur mig något blev det antingen helt fel eller så hade läget passerat förbi för länge sedan. I slutändan blev jag den som alla kom till med sina problem, för att lyssna var jag desto bättre på. Allt detta har hängt med mig in i vuxen ålder, jag är fortfarande långsam när det kommer till att uttrycka mig verbalt. Men nu vet jag åtminstone att jag inte saknar orden, att jag bara behöver lite mer tid för att formulera dem rätt. Och det är här skrivandet kommer in i bilden. En text får ta tid på sig, jag kan vända och vrida på orden tills jag känner mig nöjd. Tills jag fått fram det jag är ute efter. Kanske är det just därför författarskapet alltid har känts så självklart, som att det är det jag ska göra. Även om jag tagit ett par rejäla omvägar för att nå hit. Precis som jag tagit omvägar för att hitta till fantastiken ... De skulle krävas tre böcker i olika genres innan jag äntligen vågade skriva fantastik, något jag inte riktigt trodde jag behärskade. Influerad och inspirerad av allt från Narnia, Alice i Underlandet till Trollkarlen från Oz och Den gudomliga komedin bestämde jag mig ändå för att våga. Någon idé hade jag egentligen inte, men jag ville skriva en trilogi för unga vuxna. Framför allt ville jag göra det på mitt sätt, hitta på en egen och annorlunda värld och en story som stack ut. Med Trilogin om Livstjuvarna tror jag att jag gjort det. På mitt sätt. Men att skriva en trilogi är tufft, mycket att hålla reda på och än mer som måste följas upp. Jag överdriver inte när jag säger att det ska bli skönt att avsluta trilogin och skriva något helt nytt. Givetvis inom fantastiken, men nästa gång blir det en berättelse som påbörjas och avslutas inom bokens pärmar. Och därefter kanske det blir några läskiga böcker för barn. Jag har idéer till ett par bokserier ... Dock med fristående delar. Bli inte rädd om jag skriver lite glesare i bloggen ett tag framöver. Jag har en viktig och hemlig deadline! Vad den leder till, får vi se så småningom. Får återkomma om det. Därtill går jag flera skrivutbildningar (nu i april ska jag börja läsa en kurs i hur man skriver romance, spännande!), drar en skrivarkurs och leder en bokklubb. Mycket roligt men trångt om utrymme i kalendern.
Jag kommer inte överge bloggen, och mina gästbloggare dyker upp varannan vecka med kloka tankar och smarta tips. Dessutom har jag fått äran att själv gästblogga hos eminenta Maria Richardsson, som driver en stor författarblogg med många gästbloggare. Jag länkar mitt inlägg som påskläsning, och där fick också mycket annan härlig läsning. Glad påsk! |
BloggHär postar jag bl.a. kalenderhändelser, nyheter, skrivtips och annat smått och gott. ARKIV
Oktober 2024
KATEGORIER
Alla
|