Påminner om att du kan läsa min somriga novell Hemligviken helt gratis via fantastiska Fantastikbokklubben. Får du en stund över nu när maj övergår i juni – kika gärna in där.
​

Det finns mycket svensk fantasy, och med det menar jag fantasy skriven på svenska, alltså inte översatt. Men den är svår att hitta.

Hur gör du om du vill hitta något i dagens läge? Du googlar.
​
Om du googlar på svensk fantasy så får du upp lite blandade träffar. Några artiklar, några förlag som ger ut fantasy, och ganska högt upp får du länkar till Bokus och Adlibris. 

Klickar du på Bokus-länken i din sökning får du upp deras böcker som är sorterade under Skönlitteratur > Fantasy och taggade #svenska, vilket betyder att språket i boken är svenska, men det säger inget om bokens originalspråk. Majoriteten av böckerna som listas har andra språk än svenska som originalspråk. Samma sak gäller hos Adlibris. Det finns ingen möjlighet att sortera böcker på ursprungsspråk.

Liknande resultat ger sökningar inne hos de olika ljudbokstjänsterna. Det går att få fram fantasy på språket svenska, men inte specifikt skriven på svenska. Hos storytel finns en tagg #nordiskfantasy men den innehåller väldigt lite. 

På det hela taget är det huvudsakligen så att svensk fantasy, alltså fantasy skriven av svenskspråkiga författare, hittar du bara om du redan vet vad du letar efter. Du behöver känna till författaren eller bokens titel, annars måste du scrolla igenom långa resultatlistor för att hitta det som göms där. 

Så vad gör det för skillnad för läsaren då? Räcker det inte att de hittar något att läsa? Är det inte protektionistiskt att vilja att de ska hitta böcker av svenskspråkiga författare? 

Tja, det kan man förstås tycka. Man kan också tycka att det är synd att de ska missa så många böcker. Och att det faktiskt är märkligt att importera så mycket utländsk litteratur när det skrivs så mycket på svenska.

När du gör en sökning på Adlibris, Storytel eller något av de andra ställena ovan, så rankas böckerna oftast utifrån popularitet. Popularitet utgår från hur många som läser, lyssnar eller söker efter. Det i sin tur utgår från tidigare synlighet. En bok som redan är välkänd utomlands blir lättare synlig även i Sverige. 

Det är lättare att leta efter något du hört talas om. Och det är också lättare att sälja in något som mottagaren redan har hört talas om. 

Men för den som faktiskt skulle vilja upptäcka svenskskriven fantasy, så finns det faktiskt en liten sak som skulle göra skillnad: om kategorin alls fanns.

Tänk om nätbokhandlarna och bokstreamingtjänsterna erbjöd möjligheten att filtrera på originalspråk! Ja, eller hur de nu vill uttrycka det. Vilken möjlighet att lyfta fram svenska författare! Vilken möjlighet för läsare att upptäcka böcker de aldrig hade hittat annars!

Det finns förstås andra bra effekter. Ibland kan man ju faktiskt vilja hitta författare från något specifikt annat land. För att man vill se om det finns likheter eller skillnader, för att man ska besöka ett visst land, eller bara för att man är nyfiken i största allmänhet. Att läsa är ju som bekant att resa – och det gäller även för den som läser fantasy.

Vad tror ni, skulle vi kunna få "jättarna" – nätbokhandlarna och streamingtjänsterna – att också se poängen med att lyfta fram, eller åtminstone kategorisera, "originalspråk: svenska"?
​

​
​Hitta Sanne!
Hemsida>> www.elsinorien.se
Facebook >> https://www.facebook.com/forfattarSanne
Instagram >> https://www.instagram.com/forfattarsanne/
Tiktok >> https://www.tiktok.com/@forfattarsanne
Youtube >> https://www.youtube.com/@forfattarsanne 
Goodreads >> https://www.goodreads.com/author/show/21198403.Sanne_berg 

Tänk att det redan gått ett år sedan min vuxenromandebut, min urban fantasy Nattkrigaren, första delen i serien om Skuggriket. Tänk så mycket kul den boken fått vara med om: releasefest, tidningsintervju, radiointervju, montersamtal på Nordens största bokmässa etc. Dessutom har den blivit talbok samt letat sig in hos diverse bibliotek i Sverige och Finland, plus hittat till olika bokhandlarhyllor (kändes stort att se den i hyllan hos Science Fiction Bokhandeln i Göteborg). Härunder hittar du den snyggt på display hos lokala bokaffären Gros, som jag varmt rekommenderar. Några ströexemplar finns kvar!

(Just nu jobbar jag också på uppföljaren, mer info om dess öde så snart som möjligt.)

Jag heter Camilla Karlsson och bor i de småländska skogarna tillsammans med min sambo, våra döttrar, 3 hundar och 2 katter. Till vardags jobbar jag som busschaufför där jag kör mestadels barn. Utöver att skriva och umgås med familjen gillar jag att träna och skjuta luftgevär.

Den 25.01.2024 debuterade jag med min ungdomsdeckare Mollys Mysterier – Piren och en dröm som jag har haft sedan barnsben gick i uppfylles.

Att bli författare är något som har funnits som en dröm hos mig ända sedan jag var yngre men som så många gånger kommer livet emellan, vilket resulterar i att man slutar skriva. Jag tog upp mitt skrivande när jag gick mammaledig med min äldsta dotter men det jag skrev på då är inte samma som manuset som blev en bok. Mitt manus som är publicerat är inspirerat av mina döttrar. De hade en idé om vad jag skulle skriva om men resultatet blev något helt annat för mitt manus ändrades och utvecklades under resans gång.

Resan från att ha börjat skriva mitt manus till att det blev en färdig bok tog tid. Det fanns alltid något annat som kom emellan och därmed tillät jag mig aldrig att ta tid till skrivandet men när pandemin slog till och alla sociala tillställningar ställdes in passade jag på att söka efter digitala skrivarkurser att gå. Det här blev min vändpunkt och för att kunna komma ihåg allt man lärde sig fick jag se till så att skrivandet fick den tiden som behövdes. Efter att ha gått första kursen kände jag glädje och inspiration men samtidigt kom rädslan och osäkerheten krypande. Var det jag skrev verkligen tillräckligt bra eller inbillar jag mig bara det hela? Jag fortsatte med nästa kurs och kände att självförtroendet ökade lite och efter ytterligare en kurs var jag ivrig att fortsätta och ge min dröm en chans. Om inte annat ville jag känna att jag kom i mål med att ha skrivit klart manuset.

Under dessa kurser träffade jag människor som alla gillade att skriva men kanske hade lite olika slutmål men under en av kurserna var det en som frågade om några ville vara med på en utmaning som heter novemberutmaningen. Den innebar att man skulle skriva ett visst antal ord per dag i 30 dagar, om jag inte minns fel. Vi blev till slut fem som antog den här utmaningen och även om det gick lite sådär med skrivuppgiften blev vi vänner och fortsätter än idag att prata med varandra. Det bästa med vår grupp är att vi alltid finns där för varandra, oavsett vad det gäller. Vi stöttar varandra, peppar och ger råd men vi läser även varandras texter och den feedbacken är verkligen guld värd. Att någon med nya ögon kan titta på ens text och se om det fungerar, om det saknas något någonstans eller om det helt enkelt inte ens fungerar är så fantastiskt. Att vi nu också är utgivna allihop är otroligt roligt.

Den lärdomen jag tar med mig av det här i resten av mitt liv är att om man inte vågar försöka så är risken stor att man inte kommer att förverkliga sina drömmar heller. I mitt fall blev kursen det bästa valet jag har gjort och det gav mig den knuffen som jag behövde för att komma i gång och verkligen ge det en chans. Nu är jag en utgiven författare och min dröm har gått i uppfyllelse så nu går vi vidare med nästa dröm, att fortsätta skriva böcker och har roligt under resans gång.

Jag ska inte heller glömma allt stöd jag har fått från min sambo och mina döttrar. De ha alltid pushat mig, lyssnat och hjälpt mig framåt när jag ha kommit till ett stopp och inte kunnat ta mig vidare.