Äntligen är det releasefest för min äventyrsbok för mellanåldern, Skogshäxans skatter, första delen i serien om Portvärlden. Vill du hänga med mig när jag firar online med förlaget? Välkommen med på livesändningen som Nohiding förlag ordnar via sin Instagram @nohidingforlag 23.3 kl. 19 svensk tid (20 finsk). Det blir utlottningar, hemlig gäst och annat kul!
Vill du träffa mig ansikte mot ansikte (och kanske hämta din förbokade bok + goodies) är du välkommen att 2.4 kl. 12–15 kika in hos Folkhälsanhuset Wasa, Rådhusgatan 25. Där agerar jag, tillsammans med artisten och ljudboksförfattaren Fredrik Furu, värd för Stora läsfesten (ett evenemang för barn 6–12 år, klicka på länken för att se programmet). Vi firar den internationella barnboksdagen, snackar böcker och läsande, det blir musik, pyssel, skattjakter m.m. Hoppas att vi ses, online och/eller vid Folkhälsanhuset Wasa!
0 Comments
För över tjugo år sedan började Lena Gripenblad skriva på sin debutbok, fantasyromanen ”Fabelonia – Den magiska sajten” - en blandning av nutid och saga, vardag och magi. Till slut gav hon ut boken på eget förlag och fick hem sin första bokleverans från tryckeriet lagom till jul 2021. I det här inlägget reflekterar hon över varför författare ofta väljer att utsätta sina unga huvudpersoner i barnlitteraturen för ensamhet i olika skepnader. När min dotter var sex år kröp familjen upp i soffan för att ha filmmys och titta på ”Hitta Nemo”. Vi hade inte tittat lång stund när dottern bröt ihop. Det var scenen när Nemos mamma blir uppäten som hade knäckt henne. En tid senare blev det samma förtvivlan när vi tittade på Björnbröder. Starka och engagerade känslor i en liten kropp. Jag började vara än mer förutseende i valet av barnfilmer och fick upp ögonen för hur vanligt förekommande temat att förlora en förälder, eller i värsta fall båda två, är i barnfilmer och barnlitteratur. Förutom Nemo och björnungen Koda ovan, har vi Simba i Lejonkungen, Bambi, Pippi Långstrump, Harry Potter, Elsa och Anna i Frost, Tarzan, Mowgli och många fler. Själv hade jag inte reflekterat över detta tidigare. Vid den här tidpunkten hade jag dock sedan ett par år tillbaka skrivit på min bok Fabelonia, den första delen i fantasyserien Den magiska sajten. Handlingen kretsar kring en magisk webbsida som fungerar som en portal till en annan värld. Den sajten råkar 13-årige Martin snubbla över och hamnar plötsligt i landet Fabelonia. Där blir han vän med Noni, en förvildad prinsessa med magiska förmågor, och tillsammans råkar de in i spännande äventyr som spänner över båda världarna. Jag insåg plötsligt att jag hade gjort samma sak! Huvudpersonen Noni hade inga föräldrar kvar i sin närhet. Hennes pappa hade försvunnit innan hon föddes, och hennes mamma blev bortrövad av de fasansfulla dracotaurerna på Nonis femårsdag. ”Varför hade jag gjort så?” frågade jag mig. Och jag konstaterade att hennes föräldrar faktiskt stod lite i vägen för den Noni som jag ville skapa i berättelsen. Med föräldrarna kvar skulle Noni inte alls ha samma möjlighet att vara den fria, självständiga tjej som kom och gick som hon ville och som huvudstupa kastade sig in i äventyr. Men varför då? Är vi vuxna så måna om att skydda våra barn från faror, att de går miste om chansen till äventyr? Naturligtvis måste vi i verkligheten se till att barnen aldrig råkar ut för något som kan skada dem, men det är ju just dessa farligheter som gör handlingen i böcker och filmer så spännande och engagerande! Inte konstigt då att en massa föräldrar i böckerna får kliva av scenen för berättelsernas skull. De andra huvudpersonerna i min bok, då? Martin från vår tid, fick behålla sin familj med mamma, pappa och lillasyster. Jag kände aldrig att de hindrade Martin på samma sätt som Nonis föräldrar kunde ha gjort. I Fabelonia går tiden fortare än i vår värld, så Martin var aldrig borta särskilt långa stunder när han begav sig dit. Det var sällan som hans föräldrar hann sakna honom under den tiden. Och bara genom att passera över till den magiska världen, frikopplade han sig på sätt och vis från banden till vår egna värld. Detta med att frigöra barnet från sina föräldrar är ju också ett tacksamt sätt för att ge läsaren en stark medkänsla för det ensamma barnet. Just för att de flesta av oss, både barn och vuxna, kan sätta oss in i känslan av en sådan förlust. Men det finns ju också andra varianter på temat Ensamhet i barnlitteraturen. Brist på vänner, mobbning eller kanske bara en inre känsla av utanförskap som läsaren får en exklusiv inblick i. Också detta för att väcka empati och engagemang för huvudpersonen. I min bok blir Martin ansatt av Jacke, ledaren för Tuffa gänget. Den mystiska Webbhäxan, hon som har programmerat den magiska sajten, saknar sina föräldrar när de båda jobbar som läkare på oregelbundna tider. För att fly ensamheten distraherar hon sig med sitt kodande. Så tänk vilken stark kraft den ofrivilliga ensamheten kan vara! Vem skulle inte göra vad som helst för att komma bort från den känslan? I bästa fall kan den göra oss kreativa, beslutsamma och framåtsträvande. Egenskaper som passar perfekt för en litterär hjälte som ska göra stordåd i sin berättelse. Till slut kommer jag dock fram till att ett visst mått av ensamhet, sorg och saknad kan behövas för att få en bra dynamik i berättelsen. Att balansera upp alla roliga, mysiga, spännande och segervissa stunder i en bra bok. Därför kommer vi nog att fortsätta stifta nya bekantskaper med flera ensamma barn i framtida böcker. Stackars små! 😊 Hitta Lena! Hemsida > https://www.fabelonia.se/ Facebook > https://www.facebook.com/fabelonia.se Instagram > https://www.instagram.com/fabelonia.se/ 23.3 är det dags för boksläpp av "Skogshäxans skatter", min äventyrsbok för barn 9–12 år, och nu behöver jag ta reda på hur många böcker jag ska beställa av förlaget. Vill du hjälpa mig att klura ut antal böcker som ska flytta in i mitt hemmalager genom att förboka?
Enklast förbokar du via min hemsida (länk). Där hittar du också mer information om boken, samt vad olika personer som förhandsläst tycker om den. Goodies och hälsning ingår, och boken har hårda pärmar som tål mycket läsning. P.S. Visste du att du också kan be ditt bibliotek beställa in boken, så kan du låna den helt gratis om du inte har lust att förboka. Hurra! Skogshäxans skatter har blivit med lärarhandledning! Förhoppningsvis innebär detta att massvis med skolelever i åk 3–6 får möjlighet att ta del av boken så fort den finns tillgänglig, och att lärarna har glädje av handledningen. (Lärarhandledningen är naturligtvis korrläst av just lärare, så att den verkligen ska komma till nytta.)
Skogshäxans skatter, den första delen i serien om Portvärlden, är en spännande och fartfylld portalfantasy som utkommer 23.3.2023. Ett nytt år har startat och det är så fantastiskt fint att se hur min bilderbok "Gåblin och de vilda dammråttorna" fortfarande lever, trots att den funnits ute sedan augusti ifjol. Läsare hör troget av sig, vissa barn vill fortsättningsvis bara läsa om Gåblin och som synes på bilden härunder har boken hittat till olika bibliotek över hela Sverige (och är dessutom utlånad, de gula cirklarna). Tack! allabibliotek.se
Jag brukar vara rätt dålig på att blicka tillbaka, oftast är siktet redan inställt på framtiden, men det är trots allt viktigt att stanna upp och glädjas åt det man åstadkommit. I det här inlägget ska jag därför försöka summera mitt författarår.
Så vad hände egentligen under 2022? Mycket, kan jag konstatera. Om jag prövar att ta det i någorlunda kronologisk ordning ser det ut ungefär så här:
Saker att se fram emot 2023?
Fler punkter vågar jag inte lista i nuläget, livet har en tendens att överraska en ändå ... Vad ser du fram emot ett nytt år? |
BloggHär postar jag bl.a. kalenderhändelser, nyheter, skrivtips och annat smått och gott. ARKIV
Mars 2023
KATEGORIER
Alla
|