|
Det blev visst en novell i år i alla fall, på påsktema dessutom så här lagom inför högtiden (trots att jag officiellt har novellstopp och fokuserar på mina boksläpp). Men nu är den här. Min novell Älska, glömma och förlåta, utgiven i Kurirens "bygga och bo"-nummer. Du kan läsa novellen i sin helhet här. 
0 Comments
Jessica Lincke, 31 år och arbetar som lektör och författare till 3 utgivna böcker och ett flertal noveller. Hösten 2023 släpps min fjärde bok – Tormentum – patient 7 – som handlar om en mänsklig studie som går för långt.  Efter en lång bakgrund som utbildningsinriktad föreläsare inom patientbemötande och patientsäkerhet sadlade jag om och blev thrillerförfattare. Jag hade ägnat flera år åt att resa landet runt och föreläsa för myndigheter, organisationer och högskolor om traumarelaterad stress och patientbemötande. Responsen var fantastisk och jag trivdes på jobbet. Men efter två utgivna böcker på ämnet patientskador kom jag till en punkt då jag kände mig färdig med fakta och var redo för fantasi. Amerikanska skräck- och thrillerförfattare har fascinerat mig sedan barnsben eftersom de ofta inkluderar en komplexitet som inte är lika vanligt inom svensk litteratur. Nu kunde jag ta mitt eget läsande, blanda det med mina kunskaper om psykologi och beteendevetenskap och göra det jag älskar – att berätta påhittade historier, för att skapa spänning som får dig att hålla andan. Men jag ville göra det på mitt sätt, skriva boken jag själv hade velat läsa, och för att lyckas med det behövde jag skapa en helt ny berättarröst. Jag studerade skrivkonst och kreativt skrivande, pluggade dramaturgi och läste tonvis med böcker. Jag skrev, strök och skrev om. Jag funderade, planerade, skrev nytt, skrev bättre, skrev snabbare. Det handlade egentligen inte om att bli thrillerförfattare. Det handlade om att bli den författare jag länge drömt om. Den som skriver på rutin, dagligen. Den som inte förlitar sig på inspiration eller att skriva ner alla idéer som dimper ner i huvudet. Efter alla år som föreläsare visste jag att det går att träna upp hjärnan att komma ihåg de bra grejerna, och för att få till rutinen behövdes inte bara disciplin utan framför allt ett långsiktigt tänkande. Vad ville jag känna i framtiden? Jag ville göra det enklare för mitt framtida jag genom att göra aktiva val idag. Genom att inte skjuta upp, inte vänta, inte välja bort skrivandet. Det var läskigt den där första gången jag fick en blixtidé mitt i natten – något som skulle inkluderas i manuset, stärka det – och medvetet inte skriva ner idén utan istället somna om. Tänk om jag glömt idén imorgon? fanns såklart i bakhuvudet. Men jag lät bli att anteckna idén den gången och nästa gång, och för varje gång blev det lättare att komma ihåg de bra grejerna. Att skriva 1000 halvbra ord om dagen är för mig inte samma sak som att skriva 100 riktigt vassa ord om dagen. Trasslig, långdragen redigering hade jag allt för mycket erfarenhet av, och genom att skriva smart från start förenklades min redigeringsprocess. Genom att inte tvinga fram ett visst antal ord kom rätt ord mer naturligt, och genom att lita på att de bra idéerna stannade kvar slapp jag trilskas med plot holes, svaga premisser och timmar av jobbig redigering. Men det behövdes såklart fler förändringar än att skriva dagligen. Jag gjorde en livsstilsförändring, rätade ut en kurvad ryggrad med styrketräning, klev upp klockan 5 på morgonen även de dagar jag inte kände för det, slutade röka, började meditera, och sist men absolut inte minst; jag började nätverka. Genom att träffa och prata med andra som skriver breddades mitt perspektiv och känsla av samhörighet, och det har varit guld värt. Jag gick på föreläsningar om marknadsföring och lärde mig att intuitivt se vem min målgrupp är. Den psykologiska thrillern RENINGSELD är den första delen i en bokserie om svek, hämnd och manipulation. Boken släpptes hösten 2022 och slog säljrekord på Bokmässan i Göteborg. Mina läsare har jämfört min berättarteknik med både Kepler, Minette Walters och Stephen King – detta trots att jag tidigare inte läst vare sig Kepler eller Walters. Eftersom mitt skrivande influerats av utländsk litteratur och kunskaper från min karriär är mina thrillers nyanserade. Böckerna är skrivna till dig som gillar psykologi, komplexa karaktärer och fartfylld spänning. Att sitta som på nålar när du läser är någonting positivt och det är just därför som RENINGSELD passar dig. En bok med flera lager och en knivskarp röd tråd.
Hitta Jessica! Hemsida: https://jessica-lincke.com/ Instagram: https://www.instagram.com/forfattare.jessicat/ Facebook: https://www.facebook.com/FORFATTARE.JESSICAT Äntligen är det releasefest för min äventyrsbok för mellanåldern, Skogshäxans skatter, första delen i serien om Portvärlden. Vill du hänga med mig när jag firar online med förlaget? Välkommen med på livesändningen som Nohiding förlag ordnar via sin Instagram @nohidingforlag 23.3 kl. 19 svensk tid (20 finsk). Det blir utlottningar, hemlig gäst och annat kul! Vill du träffa mig ansikte mot ansikte (och kanske hämta din förbokade bok + goodies) är du välkommen att 2.4 kl. 12–15 kika in hos Folkhälsanhuset Wasa, Rådhusgatan 25. Där agerar jag, tillsammans med artisten och ljudboksförfattaren Fredrik Furu, värd för Stora läsfesten (ett evenemang för barn 6–12 år, klicka på länken för att se programmet). Vi firar den internationella barnboksdagen, snackar böcker och läsande, det blir musik, pyssel, skattjakter m.m. Hoppas att vi ses, online och/eller vid Folkhälsanhuset Wasa!  Gästbloggare: I MINA BÖCKER ÄR DET JAG SOM BESTÄMMER OCH DÄR TAS ALLTID BARNETS RÖST PÅ ALLVAR12/3/2023 Linda Wahlund är socionom i grunden och vidareutbildad inom psykoterapi och biblioterapi. Till vardags arbetar hon som skolkurator, men också med skrivande och läsande i olika former. Både i yrkeslivet och skrivandet är barnets röst det viktigaste. Linda skriver böcker för barn och unga, där relationer och teman som barn och unga kämpar med, står i fokus. Linda debuterade 2020 och har sedan dess gett ut fyra böcker, två för 9-12 åringar och två för 12-15 åringar.  När jag skriver, vill jag möta läsarna på samma sätt som jag möter de elever jag har samtal med. På stort allvar, bekräfta, benämna, lyfta och inte undvika svåra ämnen. Så många gånger har jag mött barn som känner sig ensamma i svåra situationer, de upplever att de inte har någon att prata med eller fråga och ett återkommer tema de vill prata om är döden. När min egen son var nio år hittade jag honom, gråtandes, inne på toaletten. Under flera veckor återkom gråten och han stod inte ut med tanken på att vi ska dö, att han ska dö. Hur gör man? Hur känns det? Vad händer sedan? Det här väckte även en viss dödsångest inom mig och det var då jag bestämde mig för att skriva om döden. På allvar. Hela vägen ut. Tanken som kom till mig först var att jag ville skriva en bok om en ung flicka som snart ska dö, men hon kan inte dö förrän hon kommit på ett sätt att säga hej då till sin bästa vän på. Den tanken blev sedan till en hel bok. Så många gånger innan jag skrev Den som måste döden dö och Den som måste livet leva, har jag hört vuxna säga att de absolut inte vill prata om döden och speciellt inte med sina barn. Ännu oftare har jag hört det efteråt. Men jag vill att vi ska prata mer om döden, det är en naturlig del av livet och hur mycket vi än vill skydda våra barn, så är det inte ett skydd att undvika vissa ämnen. För barn vill prata och läsa om döden. Att vi en dag ska dö, det är premissen för livet. Men det är också bara en enda dag vi ska dö, alla andra dagar ska vi leva. Att skriva Den som måste döden dö, var en speciell upplevelse. Jag vågade gå djupare in i mig själv och använda mer av mina egna tankar och känslor och också låta karaktärerna i boken möta svåra situationer. Det var en stundtals svår bok att skriva, men också väldigt fin. Jag ville trots det svåra ämnet, inge hopp och liv, även om döden är nära. I samtal med mitt förlag beskrev jag en tanke jag hade, att skriva en systerbok som handlade om bästa vännen som blir kvar. Hur gör hon för att kunna leva livet igen, när saknaden är så stor? Förlaget önskade då att jag skulle skriva och ge ut böckerna samtidigt. Så blev det. Jag ville också gestalta biblioterapi i mina böcker. För mig har böcker alltid varit magiska, ända sedan jag började att läsa som 4-åring. Jag har gång på gång upplevt kraften i skönlitteratur och när jag första gången mötte begreppet biblioterapi, då förstod jag hur jag skulle få ihop mitt eget yrkesliv – socialt arbete, böcker och skrivande. Inom biblioterapi är det boken som är terapeuten, det är orden som gör något inom oss. De kan trösta oss, plåstra om oss, roa oss, hjälpa oss förstå både oss själva och andra bättre, ge oss ord på sådant vi ännu inte kunnat formulera själva, få oss att se att vi inte är ensamma om det vi varit med om. Min erfarenhet är att just skönlitteratur har en speciell förmåga att avväpna oss. Det är som att vi kan tillåta oss att vara mer öppna, för det är ju bara på låtsas – men det går rakt in i oss och kan också hjälpa oss att vara lite mer lekfulla i vårat eget liv. I Den som måste döden dö blir en bibliotekarie viktig för flickan som snart ska dö. Varje dag kommer hon och läser olika böcker för flickan, som hjälper henne att våga tänka och känna och acceptera att döden nu snart är här. För mig var det viktigt att barnets röst hördes högst och att hennes önskan gick före alla andras. Det är allt för ofta i det verkliga livet som barns röst inte hörs eller tas på allvar. Men i mina böcker är det jag som bestämmer och där tas barnets röst alltid på allvar.  Vintern glider mot vår och kanske är det dags att låta Vintergnista vila i bokhyllan (och plocka fram den igen nästa vinter när det är dags att läsa om den)? Jag är otroligt tacksam över alla glada recensioner jag fått på min novell Bergtagen, som ju är en del av Vintergnista. Ett litet urval härunder. (Och du minns väl att Bergtagen också kommer som ljudbok nu i december!) "Jag tyckte att Vintergnista var full av riktigt fängslande noveller där alla var jättebra men mina absoluta favoriter var: Bergtagen av Sabine Mickelsson ... De fångade mig från första stund och jag bara önskade att de skulle vara längre. Vintergnista bjöd på en härlig blandning av romantik och magi och jag kan varmt rekommendera den!" – @bokugglor, bookfluencer på Instagram, har även egen bokblogg "Alla noveller blir tillsammans som en bok, där varje kapitel är unikt och fyllt av kärlek, hopp och mystik. Men jag måste även nämna att jag får favoriter. Såna som man inte kan sluta tänka på och som är kvar länge i mina tankar. Så får bli en extra eloge till er. Bergtagen - Sabine Mickelsson." – @jagochminbok, bookfluencer på Instagram "Vintergnista har en härlig mix av noveller och det finns något för alla ... En novell jag gillade mycket var Bergtagen av Sabine Mickelsson. Blev väldigt inspirerad till att läsa mer noveller efter att ha läst Vintergnista." – @a.fantasy.life, bookfluencer på Instagram  |
BloggHär postar jag bl.a. kalenderhändelser, nyheter, skrivtips och annat smått och gott. ARKIV
September 2024
KATEGORIER
Alla
|
RSS-flöde
|
© Sabine Mickelsson.
Image source: AdobeStock. |
|
