Bli inte rädd om jag skriver lite glesare i bloggen ett tag framöver. Jag har en viktig och hemlig deadline! Vad den leder till, får vi se så småningom. Får återkomma om det. Därtill går jag flera skrivutbildningar (nu i april ska jag börja läsa en kurs i hur man skriver romance, spännande!), drar en skrivarkurs och leder en bokklubb. Mycket roligt men trångt om utrymme i kalendern.

Jag kommer inte överge bloggen, och mina gästbloggare dyker upp varannan vecka med kloka tankar och smarta tips. Dessutom har jag fått äran att själv gästblogga hos eminenta Maria Richardsson, som driver en stor författarblogg med många gästbloggare. Jag länkar mitt inlägg som påskläsning, och där fick också mycket annan härlig läsning.

Glad påsk!

Den här veckan körde vi igång, ny onlinebokklubb via jobbet för barn i mellanåldern (gillar nästan gamla uttrycket slukaråldern bättre, för det är ju det man gör i den åldern, verkligen slukar böcker).

Det känns otroligt kul att få hänga med de här barnen, tipsa om gamla och nya författare och prata böcker. Jättebra diskussioner, tiden gick alldeles för fort! Eftersom vi är spridda över ett stort område och biblioteken har lite olika utbud, valde vi att köra med teman istället för en viss bok. Vinter, magi, mysterier, vänskap osv.

Hur härligt är inte detta? Tänk att jag ska få läsa världens bästa barnböcker hela våren, tillsammans med världens bästa gäng!

Har du någon favoritbok som riktar sig till 9–12-åringar, tipsa gärna i kommentarfältet!
​

Dagens inlägg blir ett slags "kom ihåg" för mig och, förhoppningsvis, några goda tips till dig.

Bakgrund är att min rygg lätt går i lås, minst två gånger per år, gärna när temperaturen växlar (mars, november). Och när ryggen krånglar, är det lätt hänt att värken sprider sig till nacke, armar, handleder ...

Det har varit en lång väg, och jag har testat många olika saker, men det här fungerar för mig. Äta varierat och regelbundet, sova, träna. Inget nytt där. Utöver det kör jag med följande knep:

• Ergonomiskt hemmakontor. Höj- och sänkbart skrivbord. Handledsstöd osv.
• Övningar jag fått av kunniga fysioterapeuter.
• Spikmatta (när övningarna inte räcker till).
• Vetekudde (som komplement till övningar och/eller spikmatta).
• Fysioterapi och, som sista utväg, medicin. (Kommer inte skriva desto mer om detta. Diskutera ev. fysioremiss och medicinering med din läkare.)

​

Okej, om vi börjar med ergonomin. Det här är inte ett sponsrat inlägg, men vill ändå tipsa om produkter som hjälpt mig (och som inte tagit knäcken på plånboken):

• Höj- och sänkbart skrivbord, guld värt! Jag köpte mitt från Ikea, ett man måste veva upp för hand (ingen motor = billigare). Har funkat hur fint som helst, trots vevandet. Liknande modell hittar du här (ett kortare, billigare och ett längre, dyrare): Ikea Skarsta. Bonustips! Vissa klagar på att designen inte passar in i deras hemmakontor. Inga problem. Jag täckte mitt skrivbord med en duk som matchar inredningen, och det finns garanterat fler lösningar därute, pröva att göra en bildsökning för att fånga idéer.
• Ergonomiskt tangentbord (och mus). Jag länkar ett exempel, men finns ett brett utbud och fritt fram att söka själv på nätet/i butiken. (Jag använder separat tangentbord och mus trots att laptopen har inbyggt, eftersom det inbyggda inte blir så ergonomiskt i längden.)
• Musmatta med handledsstöd. Har du "bara" en vanlig mus, är detta ett superbra komplement. Ger fint stöd åt handleden.
• Handledsstöd för tangentbord. Jag har ett rätt vanligt tangentbord, enda finessen är att man kan "vika upp" det så att det bildar en vinkel (lättare för mig att skriva, än om det ligger platt mot bordet). Därför skaffade jag handledsstödet som extra hjälpmedel.
• Ergonomisk skrivbordsstol. Själv står jag nästan 100 % (helst ska man växla mellan att sitta och stå, bra med variation ... men jag glömmer mig). Använder inte kontorsstol särskilt ofta. Däremot har jag fått pröva fina ergonomiska stolar på jobbet och gillar sadelstolen (även om den kräver viss vana innan den blir bekväm). Kan också tipsa om den här ergonomiska modellen från Ikea, har en äldre, liknande version själv (min finns ej kvar i sortimentet).
• Belysning! Tror vi är många som glömmer hur viktigt det är med en bra skrivbordslampa, men det kan vara den bästa investering du gör. Lagom ljussättning (inte för starkt, inte för svagt) hjälper ögonen fokusera och orka.

​

Ska jag ännu säga några ord om "verktyg", så vill jag nämna spikmattan och vetekudden. Själv använder jag en rejäl spikmatta med långa spikar, modell hård (när jag köpte min fanns det också en mjukare variant i böjligare plast). Min modell ser ut så här (har den gamla i fyra delar, den på bilden är tudelad). Den modell du tänker på när du hör "spikmatta", är kanske den här? Den fungerar tyvärr inte för mig, biter inte på värken. Men jag vet andra som gillar den, och vill du pröva en lightvariant är det definitivt den du ska börja med. Till sist, vetekudden (eller värmedynan, som jag kallar den). Jag använder en liknande som den här. Bonustips! Superbra om man har magont eller mensvärk!

Bilden hittade jag via Pinterest. Tyvärr ingen originalkälla.

Min favoritövning är nog den första, den uppe till vänster, perfekt för datornacke (jag brukar stå eller sitta med huvudet i neutralläge. Därifrån drar jag huvudet rakt bakåt så att jag får dubbelhaka, och så långsamt tillbaka till neutralläge igen. 10 gånger). Att titta upp och ner, eller sida till sida är också bra. Och så den i mitten, längst ner. Händerna på bakhuvudet och för huvudet neråt, hakan mot bröstet, tills du känner att det stretchar. Jag brukar sitta så i ca en minut innan jag för upp huvudet igen. Viktigt är att du gör alla de här övningarna långsamt och kontrollerat, inga "knyck och ryck".

En annan övning jag gillar, som låser upp skulderpartiet, är att rotera överkroppen. Jag sitter (ger mera kontroll än att stå) och roterar en sida åt gången, ex. 10 x mitten-vänster-mitten-vänster osv. Och så byter jag sida. Jag gör aldrig båda sidorna på en gång, alltid en sida i taget.

Bilden hämtade jag från Fitness Expert Awards, som exempel. Jag brukar dock sitta istället för att stå, för att inte lura med höften i rörelsen. Vill bara rotera överkroppen här.

Obs! Jätteviktigt! Det här är övningar jag fått av olika fysioterapeuter, men jag är inte utbildad i ämnet. Har du värk, är det alltid bäst att söka vård och få en plan som kan hjälpa just dig. De övningar jag delar med mig av här är tänkta som inspiration, ett sätt att underhålla kroppen, men alla måste själva avgöra vad de kan och orkar. Man ska aldrig pressa kroppen om något gör ont, så att man ex. sliter sönder något. Bättre att fråga experterna om hjälp i det läget.

Till sist, något jag precis börjat med. Skaka loss. Är nyfiken på om det kommer hjälpa. Har förstått att det ska vara bra för bl.a. muskelspänningar och stress:
​

Hoppas du har nytta av de här tipsen, ta hand om dig! Lyssna till din kropp och (jag upprepar) sök hjälp om du upplever värk eller slitningar.

P.S. Jag har tidigare också skrivit om kroppen som skrivverktyg. Fler tips hittar du här!

Det har varit ett tungt och långt år på många sätt. Först genomled vi en evighetslång och evighetssvart ickevinter, sedan gick en kär familjemedlem plötsligt bort, och så var det förstås det där med Viruset. Att aldrig veta vem som drabbas näst, vilka restriktioner som gäller, om man får gå till jobbet nästa dag, att inte få träffa släkt och vänner osv. osv. Ja, skrivandet har verkligen varit en livlina.

Samtidigt är 2020 året då jag första gången fick skriva förlagsavtal. Flera avtal blev det dessutom, sex noveller i fem antologier. Lägg till att en veckotidning hörde av sig och undrade om jag ville börja skriva noveller för dem. Och att jag gick olika författarutbildningar, utbildade mig till coach, och fick möjlighet att handleda flera skrivarkurser via jobbet.

2020 var också året jag lärde mig lyssna på böcker på allvar. Pappersboken är fortfarande nummer ett, men jag uppskattar ljudboken mer och mer (e-boken är jag tyvärr fortfarande inget fan av, men man måste ju inte gilla allt).

Ny favorit jag lyssnat till: The Cruel Prince av Holly Black. (Varför har jag inte hittat den förut? Jag älskar ju att läsa och skriva den här typen av berättelser!)

Gammal favorit jag lyssnat till: Quidditch Through the Ages av J.K. Rowling. (Inte så mycket första halvan, som slutet när vi får följa den vuxna Harry Potter m.fl. i ett världsmästerskap som utspelar sig långt efter de ursprungliga böckerna. Stort plus för livereferatet av Ginny & Rita Skeeter).
​
Fick också mitt första recensionsex, Betonghjärta av Emma Simu, en dystopisk fantasy romance med starka inslag av hbtqia+. Stort tack för spännande läsning!

Apropå det där med att tacka. Jag är så oerhört tacksam för alla möjligheter som öppnat sig för mig, alla samarbeten, alla förläggare, lektörer, redaktörer, korrläsare m.fl., alla författarvänner ... Tänk att jag får göra den här resan tillsammans med er!

Förut var skrivandet bara en dröm, nu är det verklighet.

2021 då? Vad för det med sig? Förhoppningsvis fler skrivarkurser (både sådana jag drar, och sådana jag deltar i). Kanske fler noveller, i antologier och i veckotidningar. Och så var det den där Stora Drömmen, en egen bok. Vi får se. Hårt jobb betalar sig alltid ;)

Vad drömmer du om? Vad är du tacksam för?

Ha ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

Nu tar jag jul! Önskar dig en härlig julhelg, och att du får fira den på det sätt som passar dig!

För egen del hoppas jag hitta ro att läsa en god bok, kolla all obligatorisk jultv, njuta av granen, mysa med hundarna och - självklart - träffa de allra närmaste (enligt ordnade former och i trygg miljö så att alla får vara friska).

Vad gäller julklappar, väljer jag som vanligt att stödja flickors skolgång. I år valde jag dessutom att donera barnböcker till flyktingläger. Alla barn förtjänar skolgång, alla barn förtjänar böcker och att få odla sin fantasi.

Sköt om dig, så hörs vi snart igen!
​

Det kan hända att jag dyker in med ett sista god jul innan året är slut, men passar för säkerhets skull på att önska en riktigt härlig julhelg redan nu.

Julen kan ju se väldigt olika ut beroende på familjekonstellation, ekonomi, kulturell bakgrund osv. För vissa är den viktig, för andra inte. För egen del så älskar jag den. Vi har alltid lyckats hitta någon form av frid som funkat för alla, samlat det splittrade gänget, ätit knytkalasmiddag (otroligt vad det minskar på stressen, att inte behöva fixa allt själv), glöggmys vid granen. I år blir det kanske lite annorlunda, vi får se hur vi löser det, så att inte Viruset får fäste.

Jag blev annars kontaktad av Kuriren, Finlandssvenskarnas egen veckotidning, som undrade om jag var pigg på att skriva noveller för dem. Och det var jag. Kuriren är ju en institution, och jag stöder gärna svenskan i Finland (nu sticker jag ut hakan lite här, men varför är det så provocerande med flera språk? I mina ögon är det fint med mångfald, härligt att kunna tala flera språk utan att lägga någon värdering i vilket som är "bättre"). Nu råkade det bli en julnovell. Som vanligt jobbar jag med favoritteman som ensamhet, vilket jag tycker passar väl så här när det blir storhelg. Alla vill, får eller kan inte fira så att det passar ihop med glansbilden kring en "riktig jul".

Sugen på att läsa novellen? Du hittar den i sin helhet här. Hoppas du gillar den. 
Vill du prenumerera på Kuriren (julgåva?) eller köpa ett lösnummer, så kan du göra det här.
​

Det var ett tag sedan jag gästbloggade i Mia Sandbergs författarblogg, men tänkte att jag skulle dela inlägget här också för den som missat det.
​

Det har varit en tung tid för många av oss (jag pratar såklart om viruseländet). Vi har kämpat oss igenom en ovanlig vår och sommar, och nu knackar den mörka vintern på dörren. Men det finns hopp.

För det första, det är krisläge. Du måste inte orka. Har du tagit dig igenom ännu en dag? Grattis!

För det andra, världen snurrar på trots det galna läget. Begränsa nyhetsintaget. Satsa på sådant som gör dig glad. 

Vad gör mig glad? Jo, jag gillar att dansa. Mer specifikt, jag gillar att dansa swingdanser, främst Lindy Hop, Collegiate Shag och Balboa. De är alla pardanser. Som du redan kanske gissat, har det inte blivit särskilt mycket av den varan i år. Under vårvintern gick allting bra. Då svängde jag mina lurviga som aldrig förr. Träffade dansfamiljen, de som förstår hur härligt det är, vilka endorfinkickar själva dansandet ger. Sedan kom Pausen. Den långa, dystra Pausen, när alla isolerade sig och man måste hålla avstånd. 

Det här ledde till en rad olika problem för min del. Jag har alltid gillat att vara ensam, men det finns gränser. Det är stor skillnad på självvald och påtvingad ensamhet. Dessutom återkom mina ryggbesvär med full kraft, eftersom jag blev alltmer stillasittande. 

Jag grävde ner mig, tappade suget, gnistan. Men efter ett tag var det som om någonting vände. Kanske var det överlevnadsinstinkten som kickade in? Jag gick allt längre promenader med hundarna och försökte njuta av vädret och naturen. Jag satte på min favoritmusik och dansade i vardagsrummet, utan par. Jag laddade ner både en yoga- och en träningsapp och började träna 3–4 gånger i veckan på distans. (Tro nu inte att jag är en hurtbulle … Jag var tvungen. Min rygg krävde att jag rörde på mig, och läkartider fanns det inte många av. Läkarna hade fullt upp på annat håll.)

Ensamheten kvarstod, men också där fanns bot. Jag engagerade mig på nätet i olika skrivargrupper och fann en underbar gemenskap. Äntligen hade jag tid att djupdyka i andras skrivkonton. Dessutom öppnade sig många dörrar tack vare all distansverksamhet som blommade upp. Jag, som bor på en mindre ort i Finland, kunde plötsligt delta i en massa olika evenemang. Bokmässor, skrivcirklar, författarcaféer … Även om jag gärna träffat alla på riktigt, så är jag tacksam över allt jag fått vara med om.
​
Avslutningsvis vill jag återkomma till vad jag skrev i början, du måste inte orka. Men om och när du orkar, se dig omkring. Det finns fantastiska möjligheter där ute. Kan du inte syssla med din vanliga hobby? Jättetråkigt! Men finns det något annat du vill prova på, har du en ofullbordad dröm? Den kan vara stor eller liten, spelar ingen roll. Känns livet tungt? Det är okej. Ta en paus, kom ihåg att andas, fundera över vad du behöver. Oavsett vad du väljer att göra, så önskar jag dig lycka till på vägen. Det finns ljus på andra sidan mörkret.
​

Så var semestern slut. Och jag som skulle skriva massor på mitt Långa Projekt. Inte ett ord blev det. 

Istället blev det:

• Att begrava en närstående (och då har man ingen större skrivlust kan jag meddela)
• Läsa betydligt mer än tidigare somrar (både fysiska böcker och ljudböcker, skönlitteratur och kurslitteratur)
• Skriva fyra noveller*
• Skriva material till skrivarkurser i egen regi
• Skriva två synopsis, längre projekt
• Skriva gästblogginlägg (mer om det så småningom)
• Planera danskursmaterial och olika dansevenemang, med hänsyn till nya restriktioner
• Öva på att spela tvättbräda
• Naturspana med hundarna i släptåg
• Trädgårdsliv och social distansering = minimalt med fysiskt umgänge 

* Totalt ca 20 000 ord har jag väl ändå fått ihop, vilket snudd på motsvarar målet jag satte innan semestern (25 000). Det blev helt enkelt andra ord än jag tänkt mig.
​

Tänkte skriva ett lite annorlunda inlägg idag, ett längre. Grotta ner mig i vad som inspirerat mig att börja skriva.

Men först några frågor! Var hittar du din inspiration? Vilken typ av böcker gillar du? Vad är det som får dig att ta upp en bok och vilja börja läsa den?

Okej. Back to business. Vi börjar med det (för mig) uppenbara. Narnia. Definitivt den bokserie som haft störst inverkan på mitt läsande och skrivande. Nu försöker jag inte kopiera C.S. Lewis när jag skriver (jag vill ha ett annat berättarperspektiv och gestalta mer inifrån. Dessutom, vi tillhör olika tidsperioder. Barnböcker ser rätt annorlunda ut idag), men det finns spår av Narnia i mina texter. Ett sätt att visa respekt. Tacka Lewis för att jag fått ta del av hans magiska värld. 

De första böckerna fick jag av min moster i födelsedagspresent och julklapp. Jag läste dem knappast själv, fick nog hjälp av mamma. Älskade alla sirliga illustrationer, alla detaljer. Karaktärerna. Äventyren. Världen.
​

En annan bokserie, eller tecknad serie, som fått mig att gråta är ElfQuest (Alverfolket på svenska). Jag var ca 10–11 år gammal när jag upptäckte böckerna på biblioteket, och jag drogs till färgerna som en mal mot ljuset. Här fick jag möta döden några gånger. [SPOILERVARNING] Enögas död berörde mig mest. Jisses så jag tjöt. Du vet, när man fått lära känna en karaktär, när man knutit an, och plötsligt finns han inte mer. Borta. För alltid. 

Den som vill kan bekanta sig med ElfQuest alldeles gratis via deras hemsida. De har laddat upp hela sin produktion, utom de allra nyaste albumen, bara att läsa. Språket är engelska. Obs! Serien innehåller ibland rätt tunga teman (ex. våld, död, hat), så yngre barn kan gärna läsa i föräldrars sällskap.

Bild: Screenshot från ElfQuests hemsida.

Avslutningsvis ett collage där jag presenterar några olika författare som inspirerat mig. Tolkien får självklart vara med, men jag läste också mycket av Eddings i tonåren. Numera blir det även en del Harry Potter. Ja, jag vet, alla (?) läser Harry Potter. Men visst är det något härligt med en bokserie som fångar både barn och vuxna, generation efter generation (Harry Potter och de vises sten utkom redan 1997 och "mina" barn, som jag träffar via efterskolanverksamheten där jag är aktiv, älskar fortfarande böckerna), som får dig att tro att det är sant, att världen finns på riktigt. Att om du knackar på rätt tegelsten, öppnar rätt garderobsdörr, hittar rätt damm att dyka ner i ... då är allting möjligt.

P.S. Vem blir nästa C.S. Lewis, nästa J.K. Rowling? Det är ett tag sen 2007 och Harry Potter och dödsrelikerna ... När dyker det upp en ny serie som tar världen med storm? Självklart vill jag ju att det ska bli just min ;) Drömma kan man alltid. Men kanske blir det din?

Fotnot: Jag vet att det stormar kring Rowling just nu. Valde ändå att lyfta hennes verk då de haft stor inverkan på mängder av läsare. Den som vill sätta sig in i "stormen" kan läsa detta utmärkta blogginlägg av Julia Wickholm. Hon nämner bland annat hur viktigt det är med "litteratur som speglar den mångfald vi lever i". Eller hur? Fram för mera bokbredd!

Äntligen semester och tid att läsa, skriva, fixa allt det där som man inte hunnit med ...

Men vad har jag egentligen gjort den senaste månaden? Tja, jag har hängt med ca 60 barn i åldrarna 7–10 i tre veckor (20 barn per vecka, det ska ju kännas tryggt och säkert). Vi har lekt och pysslat och pratat om viktiga grejer som spökgodis (vitchoklad, marshmallows och sockervadd) och ifall spöken kan få hål i tänderna (nej, de använder spökgodis när de vill borsta tänderna). Det är superviktigt att verkligen lyssna, för barn är otroligt smarta och kreativa. Smartare än många vuxna (att de är mer kreativa goes without saying).

Ska jag välja en höjdpunkt, så blir det nog skrivworkshoppen vi gjorde tillsammans. Viktigast var att ha kul, skriva, rita, jobba med berättelsen. Stavning brydde vi oss inte så mycket om, även om vi funderade på vissa ord (t.ex. vad betyder hemsökt och varför säger man så, är det för att spöken söker sig hem?). Det blev många fina berättelser, och vissa valde att fortsätta skriva hela eftermiddagen (ja, till och med nästa dag). 
​

Först midsommar och sedan ... SEMESTER! Åh, kan knappt vänta (fast vi har det faktiskt väldigt kul på jobbet)!

Så många böcker jag vill läsa. Så mycket jag vill skriva. Hoppas på soliga dagar, ljumma havsvindar och färska jordgubbar i massor.  

Deltar f.ö. i @fantastikathons sommarmaraton. Bilden är från #fantastikathonläskigläsning (bildutmaning) och självklart ville hundarna vara med och välja vilken bok jag skulle läsa först.
​

Desutom vann jag boken Blixtbarn i B. Wahlströms Instagramtävling! Vilken otrolig tur! Wow! "Kvinnotät karaktärlista" och "fräscha karaktärer" låter lovande.

Hurra! Det blir en bok till!

Fick precis veta att min novell Stenhjärtat blivit antagen till antologin Det var inte jag! (Joelsgården Förlag) för utgivning hösten 2020. Jag hoppades verkligen att det skulle gå vägen, för jag kände att jag skrivit en stark novell, en text som berör. (Fast man kan ju aldrig veta!)

Tyvärr blev en av mina hundar attackerad av en annan hund häromdagen. Så istället för att skriva har det mest blivit sjukstuga den här veckan. Men han repar sig och min skrivlust är tillbaka. Först måste jag redigera klart Projektet, men sen tror jag det blir fler noveller. Fick som vanligt en idé när jag var ute och gick. Spännande att se om den håller för en fullång berättelse.

Hur får du idéer till dina berättelser?