Petronella Simonsbacka, född 1971 i Kiruna, är en svensk journalist och författare. Hon skriver och läser in ljudböcker, samt har deltagit i ett flertal antologier utgivna på olika förlag. Debutromanen Nytt liv sökes är en kärleksroman som utspelar sig på Lofoten och i Marocko, därefter har det blivit flera böcker inom olika genres. Just nu är Petronella aktuell med sin deckardebut Morden på Kungsberget. Petronella är även redaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Kulturopportunisten, som ger ut handbundna böcker i liten upplaga.
​

En gång för länge, länge sedan skapade Piratförlaget en ny satsning som döptes till Kapitel 1, där aspirerande författare kunde lägga upp första kapitlet, eller mer, av den bok som var under produktion. Det var full fart där i starten och vi som deltog både gav och fick textkritik i riklig mängd. Jag minns bland annat att jag imponerades av det som senare kom att bli boken ”Jag är Wanted” av David Larsson, pseudonym för författaren Daniel Luthman.

Min egen berättelse där fick också mycket respons. Den handlade om mordet på en ung småbarnsmamma, en konvertit till islam. Den storyn filade jag även på när jag gick Helena Siganders Deckarskolan och den hängde med mig, av och till, under många år. För det är ju så med böcker, att i grunden finns en historia man vill berätta, men att få ur sig den hel och hållen tar tid och är inte alltid så enkelt.

Min berättelse hamnade i skrivbordslådan, bland andra påbörjade alster, tills jag fick ett vistelsestipendium i Åmål 2019. Under en månad fick jag sitta och skriva i Litteraturhuset. Jag kom dit med ambitionen att skriva en uppföljare till min debutbok ”Nytt liv sökes”, men någonting fick mig att plocka upp mitt påbörjade gamla deckarmanus, förlägga hela handlingen till Åmål och fortsätta skriva på den i ett rasande tempo. Plötsligt passade allt in. Det var där, i Åmål, som det hände. Den pusselbit som jag inte ens visste fattades hade blivit funnen.

Otålighet är ett högst mänskligt tillstånd som många lider av, de flesta förmodligen. Vi vill bli färdiga fort. Vi vill se resultat. Annars infinner sig besvikelsen och frustrationen, men skrivande tar tid. Det tar också emot ibland och många författare rekommenderar att när det tar stopp så ska man piska sig själv vidare, med rumpan på stolen, istället för att försöka känna efter, analysera vad som känns fel eller kanske låta manuset vila. 

Jag tror personligen att det är bra och nödvändigt att låta manus få vila. Det blir bättre så, när det väl kommer igång igen. Författare har ofta svårt att bedöma sitt eget ofärdiga material, eftersom människor som skriver lever med sina berättelser. De har en perfekt story i sitt huvud, men misslyckas ofta med att få den lika utmärkt på pränt som i den egna fantasin. Det är ju ett nästan omöjligt uppdrag. 

Om någon hade sagt till mig att jag skulle skriva på detta manus av och till under i tio år så hade jag förmodligen blivit deprimerad. Det hade känts fruktansvärt. Så här i efterhand kan jag tycka att det var nödvändigt. Jag försökte forcera skrivandet och det blev inte alls bra. Vilandet däremot fungerade och när den sista pusselbiten, Åmål, hittades så kunde jag slutföra ett mycket, mycket bättre manus. Nu hänger det ihop. Nu fungerar det. Anser jag i alla fall, men vi får väl se vad läsare och recensenter kommer att tycka. Min deckardebut sker den 20 januari, då ”Morden på Kungsberget” släpps som ljudbok. Pappersversionen av boken släpps nästa sommar i samband med Bokdagar i Dalsland.

Det jag vill ha sagt med denna krönika är riktat till dig som skriver:

1. Var lite förlåtande mot dig själv.
2. Elda inte upp dina gamla manus.

Du vet aldrig när berättelsen lever upp igen och kallar på dig.
​

Hitta Petronella! Hemsida > petronellasforfattarliv.wordpress.com // Instagram > @petronellasimonsbacka

Dagens inlägg blir ett slags "kom ihåg" för mig och, förhoppningsvis, några goda tips till dig.

Bakgrund är att min rygg lätt går i lås, minst två gånger per år, gärna när temperaturen växlar (mars, november). Och när ryggen krånglar, är det lätt hänt att värken sprider sig till nacke, armar, handleder ...

Det har varit en lång väg, och jag har testat många olika saker, men det här fungerar för mig. Äta varierat och regelbundet, sova, träna. Inget nytt där. Utöver det kör jag med följande knep:

• Ergonomiskt hemmakontor. Höj- och sänkbart skrivbord. Handledsstöd osv.
• Övningar jag fått av kunniga fysioterapeuter.
• Spikmatta (när övningarna inte räcker till).
• Vetekudde (som komplement till övningar och/eller spikmatta).
• Fysioterapi och, som sista utväg, medicin. (Kommer inte skriva desto mer om detta. Diskutera ev. fysioremiss och medicinering med din läkare.)

​

Okej, om vi börjar med ergonomin. Det här är inte ett sponsrat inlägg, men vill ändå tipsa om produkter som hjälpt mig (och som inte tagit knäcken på plånboken):

• Höj- och sänkbart skrivbord, guld värt! Jag köpte mitt från Ikea, ett man måste veva upp för hand (ingen motor = billigare). Har funkat hur fint som helst, trots vevandet. Liknande modell hittar du här (ett kortare, billigare och ett längre, dyrare): Ikea Skarsta. Bonustips! Vissa klagar på att designen inte passar in i deras hemmakontor. Inga problem. Jag täckte mitt skrivbord med en duk som matchar inredningen, och det finns garanterat fler lösningar därute, pröva att göra en bildsökning för att fånga idéer.
• Ergonomiskt tangentbord (och mus). Jag länkar ett exempel, men finns ett brett utbud och fritt fram att söka själv på nätet/i butiken. (Jag använder separat tangentbord och mus trots att laptopen har inbyggt, eftersom det inbyggda inte blir så ergonomiskt i längden.)
• Musmatta med handledsstöd. Har du "bara" en vanlig mus, är detta ett superbra komplement. Ger fint stöd åt handleden.
• Handledsstöd för tangentbord. Jag har ett rätt vanligt tangentbord, enda finessen är att man kan "vika upp" det så att det bildar en vinkel (lättare för mig att skriva, än om det ligger platt mot bordet). Därför skaffade jag handledsstödet som extra hjälpmedel.
• Ergonomisk skrivbordsstol. Själv står jag nästan 100 % (helst ska man växla mellan att sitta och stå, bra med variation ... men jag glömmer mig). Använder inte kontorsstol särskilt ofta. Däremot har jag fått pröva fina ergonomiska stolar på jobbet och gillar sadelstolen (även om den kräver viss vana innan den blir bekväm). Kan också tipsa om den här ergonomiska modellen från Ikea, har en äldre, liknande version själv (min finns ej kvar i sortimentet).
• Belysning! Tror vi är många som glömmer hur viktigt det är med en bra skrivbordslampa, men det kan vara den bästa investering du gör. Lagom ljussättning (inte för starkt, inte för svagt) hjälper ögonen fokusera och orka.

​

Ska jag ännu säga några ord om "verktyg", så vill jag nämna spikmattan och vetekudden. Själv använder jag en rejäl spikmatta med långa spikar, modell hård (när jag köpte min fanns det också en mjukare variant i böjligare plast). Min modell ser ut så här (har den gamla i fyra delar, den på bilden är tudelad). Den modell du tänker på när du hör "spikmatta", är kanske den här? Den fungerar tyvärr inte för mig, biter inte på värken. Men jag vet andra som gillar den, och vill du pröva en lightvariant är det definitivt den du ska börja med. Till sist, vetekudden (eller värmedynan, som jag kallar den). Jag använder en liknande som den här. Bonustips! Superbra om man har magont eller mensvärk!

Bilden hittade jag via Pinterest. Tyvärr ingen originalkälla.

Min favoritövning är nog den första, den uppe till vänster, perfekt för datornacke (jag brukar stå eller sitta med huvudet i neutralläge. Därifrån drar jag huvudet rakt bakåt så att jag får dubbelhaka, och så långsamt tillbaka till neutralläge igen. 10 gånger). Att titta upp och ner, eller sida till sida är också bra. Och så den i mitten, längst ner. Händerna på bakhuvudet och för huvudet neråt, hakan mot bröstet, tills du känner att det stretchar. Jag brukar sitta så i ca en minut innan jag för upp huvudet igen. Viktigt är att du gör alla de här övningarna långsamt och kontrollerat, inga "knyck och ryck".

En annan övning jag gillar, som låser upp skulderpartiet, är att rotera överkroppen. Jag sitter (ger mera kontroll än att stå) och roterar en sida åt gången, ex. 10 x mitten-vänster-mitten-vänster osv. Och så byter jag sida. Jag gör aldrig båda sidorna på en gång, alltid en sida i taget.

Bilden hämtade jag från Fitness Expert Awards, som exempel. Jag brukar dock sitta istället för att stå, för att inte lura med höften i rörelsen. Vill bara rotera överkroppen här.

Obs! Jätteviktigt! Det här är övningar jag fått av olika fysioterapeuter, men jag är inte utbildad i ämnet. Har du värk, är det alltid bäst att söka vård och få en plan som kan hjälpa just dig. De övningar jag delar med mig av här är tänkta som inspiration, ett sätt att underhålla kroppen, men alla måste själva avgöra vad de kan och orkar. Man ska aldrig pressa kroppen om något gör ont, så att man ex. sliter sönder något. Bättre att fråga experterna om hjälp i det läget.

Till sist, något jag precis börjat med. Skaka loss. Är nyfiken på om det kommer hjälpa. Har förstått att det ska vara bra för bl.a. muskelspänningar och stress:
​

Hoppas du har nytta av de här tipsen, ta hand om dig! Lyssna till din kropp och (jag upprepar) sök hjälp om du upplever värk eller slitningar.

P.S. Jag har tidigare också skrivit om kroppen som skrivverktyg. Fler tips hittar du här!

Jag gick en skrivkurs en gång. (Jag har gått en skrivkurs många gånger vid det här laget.) Under kursen fick deltagarna skicka in texter för att få respons från kursledaren. I flera veckor gick jag med en novellidé i huvudet och hjärtat, gick i samma kvarter som min novellkaraktär, tänkte och kände som den. Skrev och skrev och skrev om. Till slut hade jag fyra sidor novelltext, den längsta skönlitterära text som jag dittills hade skrivit, och något som jag kände att verkligen hade potential. Det var med stor iver som jag skickade in novelltexten till kursledaren. Samtidigt skickade jag in två dikter som jag skrivit lite så där i hastigheten, liksom med vänster hand medan jag egentligen tänkte på annat. När jag fick tillbaka mina texter var responsen på novellen saklig, återhållsam och med många förbättringsförslag. Dikterna fick jag tillbaka med en enda kommentar: ”Det är uppenbart att det här är vad du ska ägna dig åt.”

Efter det slutade jag skriva noveller.

Fast egentligen: Efter det gav jag mig hän åt att skriva dikter.

(Fast egentligen: Nog har jag skrivit noveller också efter det. Men mest har jag skrivit dikter.)

Jag säger inte att man inte ska utveckla sig i sitt skrivande, pröva nya genrer, nya vägar. Att man inte ska skriva vissa saker. Men jag säger att man kanske ska skriva vissa saker. Att det finns sådant man har dragning till och talang för. Att man ska kunna ägna sig åt det helhjärtat och inte med våld försöka skriva något som kanske inte passar en. 

Inom skönlitteratur finns en klar hierarki, med Den Stora Romanen högst upp. Det är dit man siktar – eller förväntas sikta. Noveller, essäer, drama och poesi är mest något som man sysslar med på vägen dit. Inte alltid lika värdefullt i sig.

(Det här har jag alltid lite roligt åt, med tanke på att poesi är den äldsta genren inom skönlitteratur, med flera tusen år på nacken. Romanen slog igenom i västvärlden först för cirka 300 år sedan.)

Jag har gladeligen gett upp tanken på Den Stora Romanen. I stället har jag accepterat poesin, bjudit in den i mitt liv, tar emot den som den kommer. I korta anteckningar i mobilen och anteckningsböcker, i ord som känns och som jag kanske kan använda någon gång. I ögonblick, i stämningar. Att försöka fånga hur högt tranorna flyger en höstdag. Att navigera på de okända farvatten som en annan människa är. Att se det besvärliga i att Döden bryr sig om kaniner.

Poesi är ett sätt att närma sig världen. Inte alltid ett sätt att berätta, men ett sätt att visa på det som har betydelse. Som tidigare nämnda kursledare uttryckte det: En dikt kan vara ett språkligt uttryck att försöka fånga något för- och utomspråkligt.

Eller som jag uttryckte det i en dikt en gång:

Poesi är
civil olydnad
i språket

något du då
inte ännu
kunde säga

något du nu
inte längre
kan säga

(något som
bara fortsätter)

Poesi är
allt som viner i blåsten
allt som blåser i vinden
(vimplar kjolar stridsbaner)
​
Poesi är
en stad
i ständig process

där ingenting stämmer
men allt
ändå
fungerar

Nytt år, nya möjligheter! Redo att starta upp eller fortsätta skrivandet? Känns det trögt, har du tappat farten, vill du få ny input? Då ska du läsa det här inlägget. Här tipsar jag om skrivhandböcker och delar med mig av en "kom igång"-skrivövning.
​​
SKRIVHANDBÖCKER

Känner att jag tog i lite väl mycket när jag valde rubrik. Självklart finns det en massa fina handböcker därute som jag inte läst, eller som berör ämnen jag personligen inte är intresserad av (ex. skriva poesi, en konstart jag beundrar men inte utövar). Dessutom, smaken är olika.

Om vi börjar med mina favoriter, dvs. konkreta handböcker som på ett pedagogiskt sätt förklarar skrivprocessen:​

• Fängsla dina läsare av Catrine Tollström m.fl.
• Kreativt skrivande av Therése Granwald
• Skriv på! av Elizabeth George
• ​Skriv som ett proffs av Lennart Guldbrandsson
• Story Engineering av Larry Brooks
• Tre enkla regler finns inte av Elisabet Norin (om jag ska välja en favoritbok så blir det den här)​

Så har vi även de mer självbiografiska, där författaren delar med sig av sitt skrivande liv:

• Att skriva av Stephen King
• Så gör jag av Bodil Malmsten

Vill också nämna riktade skrivhandböcker. Själv skriver jag för barn och unga och kan rekommendera följande:

• Att skriva barn- och ungdomslitteratur av Helene Ehriander m.fl.
• Barnbokens byggklossar av Maria Nikolajeva (en riktig klassiker, men obs att den är väldigt akademisk i språket)
• Skriva barnbok av Annika J. Nasiell
• Så skriver du för unga av Ylva Carlsdotter Wallin

En guldgruva för den som vill utveckla sitt språk, eller när man korrläser:

• Svenska skrivregler av Språkrådet

Böcker som berör slutskedet av processen (redigering, vad händer efter att du skrivit klart ett manus, marknadsföring och så vidare):

• Författarboken av Kristina Svensson
• Skriv - Vässa ditt manus av Patric Liljestrand (få sidor till billigt pris)
• Vissa av tidigare nämnda böcker tar också upp slutskedet, ex. Guldbrandssons och Norins verk.

​
Slutligen, på kommande:

• Skriv Skriv Skriv - Verktyg för författare av Jorun Modén (utkommer 2021. Boken har en given plats i hyllan, eftersom jag vet att Jorun är en fantastisk pedagog/författare och jag gillar hennes tidigare skrivguider)

​

​SKRIVÖVNING
​
Okej, är du redo att köra en skrivövning? Vi tar en fulskrivning för att skapa flöde. Det viktigaste när det kommer till fulskrivningsövningar är att det får bli som det vill. Det behöver inte bli bra, och du kan strunta i grammatik, rättstavning och struktur. Fulskrivning är en utmärkt metod för att kickstarta ett skrivpass, och kan dessutom lägga grunden för en ny berättelse (har du tur föds någonting nytt ur övningen, kanske en karaktär eller en hel scen). Fantastiskt, eller hur?

Välj en plats, en sak och en känsla. (Kan du inte välja? Slå en tärning!) Baka in platsen, saken och känslan i din övning. Skriv vad som helst, det första som kommer till dig, bara skriv. Står det still i huvudet? Ingen fara! Pröva beskriva platsen/saken/känslan för att komma igång. 

Skriv i minst fem minuter, men du kan gärna fortsätta om du vill.

Plats:
(Tips: Vilka saker förnimmer du i miljön? Vilket är ditt första synintryck? Det första ljud du hör? Dofter eller lukter? Temperatur och ytor? Smaker?)

1. En strand
2. En skogsdunge
3. En hiss som fastnat
4. En gammaldags tågkupé 
5. En främmande planet
6. En kyrka (eller ett tempel)

Sak:
(Tips: Fokusera på detaljer. Är det en gammal dolk med läderbundet fäste och rostigt blad, eller en modern modell, greppvänlig och antireflexbehandlad?)

1. En dolk
2. En nyckel
3. En väska
4. Ett brev
5. Ett halsband
6. Ett stränginstrument

Känsla:
(Tips: Jobba gärna med var den sitter i kroppen, ex. klump i halsen eller myror i magen.)

1. Glädje
2. Sorg
3. Irritation
4. Ångest
5. Ursinne
6. Likgiltighet

Tips på skrivövningsverktyg:

• Författarkortleken av Ann Westermark
• Lilla författarskolan bildkortslåda av Stina Fries och Görel Hydén
• Story Cubes, ex. Rory's Story Cubes.