Hej hopp, vill bara meddela att jag gästbloggar på Debutantbloggen denna vecka! (Och, världens nyhet, från och med september kommer du också att hitta gästbloggare här hos mig!) Härunder kan du läsa mitt inlägg, som handlar om att våga vara hudlös.
Våga vara hudlös ”Som sagt uppmanar jag dig att hitta ett skrivarsammanhang där du kan få mera hjälp med att föra din berättelse framåt. Om du gör det och vill skriva mera kan du återkomma med ett manuskript en dag.” Utdrag ur en gammal refusering som jag hittade när jag rensade mejlen för ett tag sedan. Då, när jag fick den, kunde jag inte ta till mig innebörden. Nu förstår jag bättre. Jag vet hur viktigt det är med skrivverktyg, feedback, någon som hejar och hurrar när tvivlet river i bröstet. Jag har alltid delat med mig av mina texter, men bara till de allra närmaste. Farmor. Min bästa vän. Inte fler, för då ökade risken att bli utskrattad, att få drömmen krossad. För det är när din text hamnar i utomståendes händer som du blir hudlös. Naken. Utlämnad. Vårvintern 2019 anmälde jag mig (efter mycket velande) till en skrivarkurs på distans. Främmande personer skulle peta runt bland mina ord. Minns fortfarande hur det var att ladda upp den allra första texten, magen som knöt sig till en skrumpen disktrasa. Men jag gjorde det, och responsen var enorm. Utvecklande och upplyftande. Berusande. En underbar skrivbubbla. Jag blev beroende av den där bubblan. Anmälde mig till fler kurser, hoppade in i olika Facebookgrupper, deltog i författarkaféer, ordnade egna skrivträffar. Startade till och med ett offentligt skrivkonto på Instagram (att jag vågade outa mina författardrömmar, blir nästan knäsvag när jag tänker på det). Det största som hände, utöver att jag fann en fantastisk värld av skrivande vänner, var att en före detta kurskompis pushade mig att delta i en skrivtävling. Och en dag fick jag ett meddelande via Facebook. Mitt bidrag Hemligviken var antaget för publicering i antologin Sommarmystik. Några månader senare kom nästa nyhet. Ytterligare en novell, Stenhjärtat, skulle få vara med i Det var inte jag! Tänk om jag fegat ur, om jag tackat nej till den där kursplatsen. Då hade det kanske inte blivit några böcker. Jag hade aldrig träffat mina kurskompisar, aldrig lärt mig jobba genom skrivkrampen, aldrig haft modet att delta i några tävlingar. Men jag lämnade tryggheten, kröp ur alla skyddande hudlager. Och vågar jag, så vågar du! Avslutningsvis några praktiska tips till dig som söker en skrivgemenskap:
Hoppas du hittade något matnyttigt bland tipsen och att du känner dig inspirerad. Ha det så gott, vi ses i bubblan!
2 Comments
#Throwback till sista sommarlägerveckan och den Instagramstory jag delade då. Du hittar mig på Instagram om du söker på @authorsabinem, vi ses där!
Blev galet lycklig här för ett tag sedan. Orsak? Det trillade in ett oväntat men välkommet mejl i inkorgen. " ... Det var inte enkelt att välja ut vilka som till slut skulle få medverka i novellsamlingen ... Vi vill med glädje meddela att din novell är en av dem." Vilket betyder att man snart kan läsa min novell Mors ordspråk i antologin Karneval (Fuerte Förlag). Över 100 bidrag, och jag blev en av de lyckligt lottade, har svårt att ta in det. Jag hade faktiskt gett upp tanken på att min berättelse skulle komma med. Det var trots allt en av de allra första noveller jag skrev, när jag försökte lära mig det där med hur man knyter ihop en kortare text. Hursomhelst är jag superduperjätteglad att det blev så här. Tänk, från noll till tre utgivningar på ett år. Det är väl ändå värt att fira? Hoppas du har en riktigt fin helg framför dig! 💜 Märks det att jag fick karnevalstämning? ;)
Så var semestern slut. Och jag som skulle skriva massor på mitt Långa Projekt. Inte ett ord blev det. Istället blev det:
* Totalt ca 20 000 ord har jag väl ändå fått ihop, vilket snudd på motsvarar målet jag satte innan semestern (25 000). Det blev helt enkelt andra ord än jag tänkt mig. Konsten att naturspana. Det har varit rätt ostadigt väder nu i juli, oftast har det sett ut så här. Strålande sol till vänster, åskbank till höger. Mera naturspaning. Mitt älskade hav, fotat under en av våra sällsynta sommarutflykter. Samma utflykt passade vi också på att besöka den lokala bokhandeln, och de här snygga böckerna följde med mig hem (plus för de vackra omslagen, minus för de svårtydbara titlarna). Man måste ju fylla på läshögen vartefter. Och så var det det där med tvättbrädan. Jag är fortfarande nybörjare, men jag lär mig!
Kikar in för att nämna att jag klarade det, jag vann Camp NaNoWriMo 2020! Dessutom fick jag chansen att gå med i en kul Facebookgrupp + skapade även en egen fantasygrupp på själva sidan. Win win på många fronter.
#skrivgemenskap Skriver du? Vill du hitta en gemenskap? Sätta en deadline? Gå in på NaNoWriMos hemsida och spana in när de ordnar nästa event (årets stora happening brukar ske i november). |
BloggHär postar jag bl.a. kalenderhändelser, nyheter, skrivtips och annat smått och gott. ARKIV
September 2024
KATEGORIER
Alla
|