Sabine Mickelsson
  • Hem
  • Kontakt
  • Om mig
  • Böcker
    • Noveller
    • Tidningsnoveller
    • Köpställen
  • Kurser
  • Blogg
  • Press
  • I media
  • English

Blogg

Gästbloggare: Om att kapitulera inför protagonisten i berättelsen

29/10/2023

0 Kommentarer

 
Ellika Shilling, ursprungligen från Kiruna, bor i Patterson utanför New York där hon arbetar som akupunktör. Gift med två halvvägs utflugna barn tar hon också hand om familjens sex hundar och fyra alpackor som bor bakom garaget. Alpackorna alltså. Att skriva har alltid legat henne varmt om hjärtat och i det här blogginlägget berättar hon om hur hennes debutroman föddes och en dröm gick i uppfyllelse.

Bild

Har ni haft en text i er som börjat leva sitt eget liv? En sådan man måste kapitulera inför och bara låta det som ska ske ske. Det hände mig.

Efter att ha läst Käraste Herman, Maja Hagermans fantastiska biografi om rasbiologen professor Herman Lundborg, visste jag att det var mitt öde att berätta hans hemliga älskarinnas historia. Faster Maja (hon var nämligen mammas faster) lurade i bakgrunden, gav mig små vinkar om vad hon ville ha sagt. En hand mot ryggslutet som förde mig framåt.

Jag tog sikte på Majas fotspår och följde dem. Historien ledde mig från den ena släktingen till den andra, flera för mig okända, men alla bidrog med pusselbitar till bilden av Majas liv i Uppsala 1926. Den stora frågan var hur i herrans namn hon kunnat falla för en man som Herman Lundborg. En nazist som klassificerade vår släkt som en lägre stående människotyp än den nordiska rasen.

Eftersom jag bor i New York så blev det några resor med efterforskning i fokus. Jag spenderade några dagar i Uppsala. Stod framför Drottninggatan 3 där de bodde i ett gårdshus, men jag kände ingenting. Med tunna bomullshandskar bläddrade jag i albumen innehållandes Lundborgs foton inne på Carolina Rediviva, universitetsbiblioteket. Såg mina släktingar, framför huset med bistra miner, som tur var med sina kläder och värdighet i behåll. Fasansfullt ändå.

Jag gick i Majas fotspår och försökte föreställa mig hur det såg ut för närmare hundra år sedan. Men det var något som fattades. Övre Soppero. Byn vi härstammar från som jag tidigare aldrig hade besökt. Jag behövde se huset som min morfars föräldrar, Maja och några av hennes bröder stod uppradade framför. Där skulle jag få de rätta vibbarna. Jag tog tåget till Kiruna.

Inne på Lindex i Kiruna började min mobil surra. En släkting som var intresserad av mitt projekt pratade i munnen på sig själv, så upphetsad var han. Han hade fått höra att ägaren till släktgården oförhappandes var på besök i byn. Det passade utmärkt eftersom jag hyrt bil för att köra till Övre Soppero ändå, på vinst eller förlust. Optimistiskt hade jag tänkt att nog skulle jag kunna hitta huset. För hur svårt kunde det vara?

Jag fick husägarens namn och telefonnummer, naturligtvis ännu en släkting jag inte visste fanns. I ett långt textmeddelande presenterade jag mig och förklarade varför jag hemskt gärna skulle vilja komma och åtminstone se släktgården där allt hade börjat för Maja. Min tanke var att mötet med platsen och huset skulle ge berättelsen en ordentlig skjuts framåt med hjälp av historiens vingslag. Tänk att få sitta i köket där Maja träffade Lundborg för första gången. Jag kunde se framför mig hur hon stod med brinnande kinder då Lundborgs blick landade på henne. En författares dröm helt enkelt. Nå, husägaren och tillika min tremänning svarade kvickt på mitt meddelande. Efter några utväxlade sms var det bestämt att jag skulle komma dit klockan elva följande dag.

Det kändes rent av högtidligt när jag satte mig bakom ratten. Äntligen skulle jag få se byn. Allt, vad som helst, kunde hända nu när jag var på väg tillbaka till mina rötter. Jag hade en känsla av att Majas historia på något vis skulle uppenbara sig för mig.

Oj vilken antiklimax det blev. Jag hade sett Skol-Isaks (morfarsfar) timrade hus med inglasad farstutrapp och med älven brusandes i bakgrunden på fotografierna. Det jag möttes av när jag klev ur bilen var ett rött litet hus som inte alls liknade det på korten. Jag hade haft en orimlig idé om att insidan skulle vara bevarad från 1920-talet och att jag skulle känna Majas närvaro. Men naturligtvis var det moderniserat, senast någon gång på 60-70 talet. Vibbarna uteblev. Det var bara ett hus. Inget annat.
​
Jag kände mig märkligt tom. Det var dock efter det besöket jag förstod att Majas historia fanns i mig. Det var som om Maja sa: ”Är du nöjd nu? Sluta ränna runt, lyssna på mig i stället.”

Jag lyssnade och förstod att det var bara att hugga i, gräva djupt och skriva, skriva, skriva. Slutresultatet blev En enkel till Uppsala: Majas resa.

Bild


Hitta ​Ellika!
Instagram: https://www.instagram.com/ellika.shilling

0 Kommentarer



Lämna ett svar.

    Blogg

    Här postar jag bl.a. kalenderhändelser, nyheter, skrivtips och annat smått och gott.


    ARKIV

    Juni 2025
    Maj 2025
    April 2025
    Mars 2025
    Februari 2025
    Januari 2025
    December 2024
    November 2024
    Oktober 2024
    September 2024
    Augusti 2024
    Juni 2024
    Maj 2024
    April 2024
    Mars 2024
    Februari 2024
    Januari 2024
    December 2023
    November 2023
    Oktober 2023
    September 2023
    Augusti 2023
    Juli 2023
    Juni 2023
    Maj 2023
    April 2023
    Mars 2023
    Februari 2023
    Januari 2023
    December 2022
    November 2022
    Oktober 2022
    September 2022
    Augusti 2022
    Juli 2022
    Juni 2022
    Maj 2022
    April 2022
    Mars 2022
    Februari 2022
    Januari 2022
    December 2021
    November 2021
    Oktober 2021
    September 2021
    Augusti 2021
    Juli 2021
    Juni 2021
    Maj 2021
    April 2021
    Mars 2021
    Februari 2021
    Januari 2021
    December 2020
    November 2020
    Oktober 2020
    September 2020
    Augusti 2020
    Juli 2020
    Juni 2020
    Maj 2020
    April 2020
    Februari 2020
    Maj 2019


    KATEGORIER

    Alla
    Artiklar
    Avtal
    Barnbok
    Bibliotek
    Bilder
    Bilderbok
    Bokklubb
    Bokmässa
    Bokmässa
    Bokprojekt
    Bokpyssel
    Bokrelease
    Boktips
    Cover Reveal
    Ergonomi
    Författarbesök
    Författarbesök
    Författarresa
    Gästbloggare
    Intervjuer
    Kapitelbok
    Lektör
    Livet
    Ljudbok
    Läsarhälsning
    Läsarhälsning
    Merch
    Novell
    Ny Bok
    Pekkarta
    Polyglutt
    Recensioner
    Releasefest
    Skrivguiderna
    Skrivkurs
    Skrivtips
    Skrivverktyg
    Skrivworkshop
    Skrivövning
    Symbolstöd
    Talbok
    Tidningsnovell

    RSS-flöde

© Sabine Mickelsson.
​Image source: AdobeStock.
Instagram icon
Facebook icon
Goodreads icon
Bild
Sekretesspolicy
Proudly powered by Weebly
  • Hem
  • Kontakt
  • Om mig
  • Böcker
    • Noveller
    • Tidningsnoveller
    • Köpställen
  • Kurser
  • Blogg
  • Press
  • I media
  • English