En trevlig sak som hände under Österbottens bokmässa var så klart alla branschmänniskor jag fick träffa, bland annat blev jag intervjuad av Nicko (journalist och poet m.m.) för Arbetarbladet. Intervjun kan du läsa i sin helhet om du klickar här.
Gästbloggare: Men läs nu, barn! (Litteracitet – en förutsättning för att barn ska bli goda läsare)11/5/2025 Lena Lyckhäll: språkläraren som blev specialpedagog som blev författare. Så presenterar jag mig ibland. Det känns fortfarande konstigt att kalla sig författare efter att ha gett ut enbart två barnböcker, men det blir enklast så när jag befinner mig på bokmässor eller andra trevliga litteraturrelaterade ställen. Jag arbetar som specialpedagog på gymnasiet och det är väldigt roligt, men det är också roligt att ha skrivandet som hobby och avkoppling utanför jobbet. På arbetet skriver jag otroliga mängder text. Det dokumenteras, skrivs utredningar, kartläggningar och åtgärdsprogram. Då är det formellt och enligt vissa mallar. När jag skriver på fritiden skriver jag precis hur jag vill! Läs gärna mina barnböcker om Sommarkorven. Barn och ungdomars läsande är ofta på tapeten både i media, i politiska uttalanden, i föräldragrupper och förstås bland oss skolfolk. Jag brinner för att barn och unga ska älska att läsa! Det verkar dock vara svårare att få till det nu än det var när jag var barn. Idag pratar vi om skärmar och annat som tar tid från barnen; tid som kanske annars hade lagts på att läsa en kul bok eller att läsa en serietidning medan man sitter på toaletten (japp, så gjorde jag när jag var barn). Jag minns min tonåriga storebror som tyckte det var aptråkigt att följa med familjen ut i skogen och plocka svamp en gång; han tog med sig en Biggles-pocket och gömde sig bakom ett träd medan vi andra slavade på (ja det var 70-tal: Biggles och svampplockning var tidstypiska inslag). Att skärmar, träning eller annat tar tid från barnen stämmer säkert för många idag. Jag tror dessvärre att det också finns annat som gör att inte alla unga läser så mycket idag: bristen på LITTERACITET (från engelskans Literacy). Litteracitet innebär att kunna läsa, men har även en bredare betydelse. Det handlar t.ex. om att förstå symboler, skyltar och bilder i omgivningen. Det handlar också om själva omgivningen; böcker, bokhyllor, vuxna som läser osv. Och det är nu vi kommer till det viktiga och intressanta. Om du är ett barn som växer upp i ett hem utan böcker, utan spännande bokhyllor att gå och titta i, utan vuxna som läser tidningar, böcker, tittar i uppslagsböcker, läser sportmagasin, utan papper och pennor etc., så kommer du inte få med dig läsningen lika naturligt som kompisen, som växer upp i en familj där allt det där finns. Föräldrar som läser godnattsagor, sjunger rim och ramsor med sina små barn är de absolut viktigaste personerna för att skapa en bra grund i barnets liv för läsandet. Föräldrar som alltid orkar svara på barns varför-frågor på riktigt, går och slår upp svaret i ett lexikon, är guld värda! Om vi visar våra barn hur naturligt det är att det finns text i vardagen, att vi pratar om saker vi har läst, att vi involverar barnen i samtalen så kommer fler barn få chansen att bli goda läsare. När man spelar sällskapsspel finns många möjligheter att hjälpa sina barn till läsning. Ungdomarna i mitt hem har exempelvis alla varit med och spelat olika frågesportsspel. I yngre år fastnade de på berömda personers konstiga namn, utländska begrepp som används, uppfinningar, historiska händelser och allt vad det nu kan vara. Då frågade de hur man skulle uttala de knepiga orden och namnen, vi vuxna förklarade och vet du vad? Nästa gång vi spelade så kunde de läsa de svåra orden. Så enkelt kan det vara. Genom att spela ett roligt spel kan barn läsa saker utan att de ens tänker på att det är lästräning de får. Givetvis kan alla hitta på andra bra sätt i vardagen där läsningen kan komma in utan att det känns som ett tvång. Har du skolbarn? Högläs tillsammans med dem, läs varannan rad, skriv historier tillsammans, skriv små uppdrag till varandra som man måste ha läst och förstått för att kunna utföra dem. Har du lite äldre barn? Gör samma saker på engelska. Under mellanstadiet skrev jag ledtrådar på engelska till var barnen kunde hitta sina påskägg. Då var det inte bara en ledtråd, nej flera stycken. De hittade ett nytt meddelade när de hade förstått det föregående och sådant peppar en verkligen till att vilja förstå. Förutom att ha spännande böcker i hyllorna hemma så är det påhitt i vardagen som gör att barn får en chans att bli bättre läsare, än om du inte gör något alls. Skolan har sitt uppdrag, absolut, men vi som är föräldrar är otroligt viktiga genom att vara goda exempel. Mina egna böcker kom delvis till utifrån en vilja att försöka skriva lockande barnböcker, så att fler barn läser. Och du: gå till biblioteket ofta när du har små barn så är chansen större att de går dit av egen maskin när de har blivit äldre. Hitta Lena! Hemsida >> Lyckhälls universum Instagram >> Lenalyckhall_skriver_och_laser Instagram (hantverk) >> Lyckhallshantverk Facebook >> Lyckhallshantverk Förra helgen var det Österbottens bokmässa igen samt bokrelease för Ormprästinnan, uppföljaren till Nattkrigaren. Här kommer därför några bilder från mässan. Stort tack till alla som kom och sa hej, köpte böcker samt utbytte tankar! Blev dessutom firad av nära och kära med sushi, skumpa och rosor. En toppenhelg med andra ord!
Nu på lördag 26.4 blir det officiell release för Ormprästinnan under Österbottens bokmässa vid Academill i Vasa. Kom gärna förbi och säg hej! Annars kan du också boka ett eget ex via den här länken, bokrelaterade goodies ingår!
Kikar in för att önska dig en glad påsk och ge dig en rolig pyntutmaning! Är du en sådan som brukar måla ägg? Varför inte pynta äggen med ett favoritcitat ur en bok, eller en diktrad, eller ett peppande skrivcitat (uppmuntrande citat kan du exempelvis låna från min skrivdagbok, som kan laddas ner alldeles gratis via min kurssida)?
Linda Engfeldt Cordt är en svenskfödd barnboksförfattare och skribent som har bott i Tyskland i över två decennier. Genom sina texter utforskar Linda hur språk fungerar som en bro mellan kulturer och identiteter, och hur det kan berika både individen och samhället. Hennes tvåspråkiga barnbok är ett exempel på hennes förmåga att gestalta vardagens komplexitet med både humor och djup. Här delar hon sina tankar och erfarenheter kring att skriva på flera språk – en process som är både utmanande och givande. Att skriva på ett annat språk är inte bara en översättning, där man tar ett ord och letar rätt på motsvarigheten i ett lexikon för det andra språket. Det handlar om så mycket mer. Språket är en spegel av kulturen och hur man tänker och lever, så det krävs att man förstår människorna på ett djupare plan, att man vet hur de tänker, vad de har för vanor och hur de ser på saker och ting. Då först kan man skriva så att det blir relevant, intressant och berör. Jag är en svensk som flyttade till Tyskland för över 20 år sedan. När jag som 26-åring satte mig på planet för att göra mitt ex-jobb i Hamburg var det allt annat än min plan att bli kvar så länge. Snarare var tanken två-tre år. För att lära mig språket ordentligt och lära känna tyskarna på riktigt i arbets- och vardagslivet. Och visst ser en utlandsvistelse snyggt ut i CV:t? Men sedan ändrades planen allt eftersom. Jag träffade min man, köpte och renoverade ett radhus och fick barn. I och med barnen väcktes mitt intresse för flerspråkig uppfostran. Jag inte bara läste massor om hur man bäst gör för att lära barnen svenska, jag engagerade mig och skrev i e-magasinet SMUL (svenska som modersmål utomlands) och jag fick uppleva hur mina egna barn lärde sig två språk samtidigt. Jag upplevde vilken påverkan omgivningen har. Både exponeringen av majoritetsspråket jämfört med den lilla tid som jag hade med minoritetsspråket svenskan med barnen, men även omgivningens inställning till flerspråkighet. När jag sedan startade en svensk skolförening kom jag även i kontakt med många andra flerspråkiga familjer. Där någonstans föddes idén till min tvåspråkiga barnbok. Genom mitt skrivande kunde jag visa hur det är att växa upp med det svenska språket och den svenska kulturen i Tyskland. Den visar både det vanliga kaoset i vardagen, vilket nog alla barnfamiljer upplever vare sig de är svenskar, tyskar eller kommer någon helt annanstans ifrån, och samtidigt hur det merspråkiga och merkulturella familjelivet är annorlunda ibland. Det är intressant både för de svenska barn som växer upp med liknande situation här i Tyskland och då kan känna igen sig. Även för de barn som har en enspråkig/kulturell uppväxt, kan det vara spännande att få en glimt av det merspråkiga familjelivet. Den första boken om ”Maja & Tom” skrev jag först på svenska, som fortfarande och nog alltid kommer förbli mitt starkaste språk. Inom faktateman, framför allt jobbrelaterat, är många gånger min tyska och engelska starkare än svenskan, men när det kommer till nyanser i beskrivningar, känslor och uttryck är svenskan det språk där jag kan skriva mer uttrycksfullt och precist. Det visade sig också när jag skulle översätta boken. Trots att jag är flytande på tyska, var det ibland rätt knepigt att fånga just den där känslan jag beskrivit på svenska. Med den andra boken (som förhoppningsvis kommer ut i maj 2025) gjorde jag därför tvärtom. Jag skrev den först på tyska och översatte sedan till svenska. Och det kändes konstigt. Absolut! Trots att jag sedan januari i år är tysk medborgare kommer jag alltid förbli svensk i hjärta och själ. Det kändes nästan lite som ett förräderi att skriva en barnbok om en svensk tradition på tyska. Dock var det mycket lättare att översätta från tyska till svenska än det hade varit med första boken, när jag översatte från svenska till tyska. Så jag kommer nog fortsätta att först skriva på tyska, i alla fall när det ska bli tvåspråkiga böcker. Hitta Linda! Hemsida >> swedish-storyteller.com Instagram >> swedish_storyteller Facebook >> SwedishStoryteller Hurra! Jag och min medförfattare Caroline har blivit erbjudna ett traditionellt avtal för vår rysare Mörkerskogen, som riktar sig till barn 9–12 år och har temat synnedsättningar. Det känns faktiskt lite extra kul den här gången eftersom vi samtidigt firar att Caroline får debutera som barnboksförfattare!
Om boken:
Vad tycker du? Låter det som en intressant bok? Fira gärna med oss! Ungefär så här glada är vi: Stort tack till Korsholms bibliotek samt Korsnäs bibliotek för att ni bjöd in mig att hålla ett par sagostunder nu i mars! Det var jättemysigt, plus att högläsning ju är superviktigt för barns utveckling! Här kommer några bilder från tillfällena. SAGOSTUND VID Korsholms bibliotekSagostund för de allra yngsta. Vi läste "Nelly säger nej!" och tittade på den tillhörande symbolkartan, och så lekte vi lite grann. |
BloggHär postar jag bl.a. kalenderhändelser, nyheter, skrivtips och annat smått och gott. ARKIV
Maj 2025
KATEGORIER
Alla
|